Sarah

Varför har jag dessa tankarna? Jag blir inte av med dem.
De ligger och gror och gottar sig i mina vrår. Jag vet inte var jag ska göra av dem. Det slutar aldrig. Det blir bara mer och mer och tillslut känns det i magen. Jag inser att det jag håller på med är sjukt och slutar, intalar mig själv jag inte är så dum som jag känner mig. Intalar mig själv att jag inte alls har dessa tankarna utan egentligen är helt för något annat. Jag vill inte ha dessa tankar eftersom de bara gör allting så mycket mer komplicerat. Lämna mig inte själv, jag klarar inte av tankarna då. De hopar sig, omringar mig tills det inte finns någonting jag kan göra.

Jag kan inte nämna mina tankar för någon, så fråga inte. Jag håller det för mig själv tills jag listat ut vad det betyder. Skulle jag berätta för någon vet jag vad de skulle säga. Det finns bara en jag vill ska veta om dem, och denna personen skulle aldrig lyssna klart, än mindre bry sig. Och ännu mindre förstår jag inte varför jag bara vill att just denna personen ska veta om det, ingen annan. Jag förstår mig inte på mig själv och allting går bara runt och runt i mitt huvud. Sen sätter det sig i magen, vilket gör att jag hukar mig och ignorerar det. Då får jag ont i ryggen av allt mitt hukande och dåliga hållning.

Så här sitter jag nu. Med ont i magen och ont i ryggen och dessa jävla tankar som bara gör mig gråtfärdig. Jag vill bara krypa ner i sängen och gråta mig till sömns och hoppas att jag vaknar upp imorgon och får en tankefri dag. Man borde kunna bestämma vad man ska tänka, men det går inte, det funkar inte för mig. Jag kan inte ens bara sluta tänka. Det händer bara när jag lyssnar på musik och tränar fotboll. På jobbet också. Då bara stänger jag av. Helt fokuserad på det jag gör just då. Det är skönt att vara så fokuserad och koncentrerad på en sak så ingen annan sak får plats. Det är helt tyst och gudomligt skönt. Det är all dötid, busstid, tiden innan man somnar och när man vaknar det blir jobbigt. Kvällarna och eftermiddagarna när man sitter själv utan att prata med någon. Lämna mig inte själv med mina tankar, jag vet inte vad det blir av mig då.