Sarah

Saker och ting blir inte som det en gång var. Det är förändrat. Allting är annorlunda.

Vi hade en sommar, vi hade en tid. Vi var aldrig ett item, eller ett team, men vi var vänner. Vi sågs och vi umgicks. Hördes av. Du fanns alltid där för mig, ställde upp och lyssnade, hur jävla tjatig jag än var. Och jag är så tacksam för det. Jag är så oerhört tacksam, men jag vet inte hur jag ska kunna återgälda det. Vi är inte samma längre. Vi umgås knappt. Jag vet inte om det är jag, du eller vi båda. Vi är bara långt ifrån varandra. Jag önskar jag kunde finnas där för dig på samma sätt som du har hjälpt mig, och stött mig. Jag vill att du ska veta att jag alltid kommer finnas här om det är något, hur nära eller långt borta vi än är. Utan dig vet inte jag om jag klarat sommaren, hösten och allting då du funnits för mig. Jag vet inte när det blev som det blev heller. Om bara tiden kom emellan, eller något mer.

Nu när jag sitter och tänker tillbaka på sommaren och hösten så känns det som jag tappat. Tappat en massa, och jag blir bara på så dåligt humör, så antagligen går det ut över fel personer. Ta till exempel mina benskydd. Jag fattar inte var de jävlarna har blivit av. Men jag har letat överallt och det HÄNDER JU att andra i huset går och plockar så saker inte alltid är där man sist la dem. Vet inte riktigt vad jag ska göra, måste ju ha ett par benskydd, men jag är så säker på att det inte är jag som slarvat bort dem, ja jag är nästan 100% på var jag la dem och vart de sen försvann vet jag inte. Och jag blir bara förbannad.

Blir så förbannad på allt och inget. Trött på att lägga massa pengar på skit. Trött på att ingenting man gör blir riktigt bra. Allmänt jävla skittrött på precis allting, just nu hatar jag bara att vara jag.