Sarah

Har jag kramat dig för hårt? Säg något så jag kan förstå.

Tänkte dra lite om gårdagen innan jag går och lägger mig. Är ändå tvungen att hålla mig vaken tills mamma och pappa kommer hem. Inte tvungen i och för sig. Men tänkte att jag skulle det i alla fall.

Igår var det jobb. Jag var inne i stan i helskottans god tid (som alltid på lördagar) så hoppade av bussen på Andersberg för att ta en promenad in till stan. Sen unnade jag mig en baguette från underbara Hello och satte mig på Stora torg ihop med resten av vad som kändes som om det var Halmstad befolkning. Och när jag sitter där och avnjuter min übergoda baguette så känner jag hur något slår till mig på låren. Väldigt vackert måste jag säga när jag ser vad det är och tittar upp för att se vad det kommer ifrån. Den fågeln hade jävla tur att den flög iväg så snabbt, annars jävlar. Så fick ju gå runt på stan och jobba och känna mig allmänt sexig med fågelskit på byxorna.

Jag såg henne i stan idag. Hon som jag vet att du tycker är så snygg. Så jämför jag. Såklart. Hon som går där och fixar med sitt hår så att det ligger perfekt med mig som går här med fågelbajs på byxorna. Det är en kamp jag inte kan vinna.


Efter jobbet hoppa jag på bussen till LA och var hemma tre minuter innan folket skulle komma. Julia satt på trappan, väldigt trevligt faktiskt att någon väntar en. Sen kom även Frida, Adam, Tobbe, Martin, Simon och Mini. Vi kollade Eurovision, snackade och drack. Allmänt trevligt. En taxi beställdes för att ta oss ut till strand, och jag ska ge någon 32kr för taxin. Gick och kissade. Sen in och shakea some ass! Jag & Julia lyckades fanimej ta oss in i baren. Och jag var så sjuuukt stolt! Satt där till kl 2 då vi skulle hem. Hade hur trevligt som helst med allt folk omkring. Trots att jag många gånger kände mig sorgsen och sådär gråtsugen så grät jag faktiskt inte. Vilket kändes bra jämfört med sist då jag grät nonstop. Hemma vid halv tre och åt mig lite vitlöksbröd innan jag la mig för att sova.

Det är konstigt hur en person kan helt plöstligt komma och betyda så mycket för en. Det känns lite skumt, för du betyder mycket mer för mig än jag gör för det, det är jag säker på. Men ändå. Det känns liksom bara ... konstigt. Annorlunda.