I find it kind of funny, I find it kind of sad, the dreams of which I'm dying are the best I ever had

Ska vi prata om kvällen igår då.

Det var en trevlig kväll som började med att jag kom 2h försent till Julia. Glömde diverse småsaker så fick ju åka hem igen när jag väl kom dessutom. Hjälpte till med lappar, som jag sen tog ansvaret för under kvällen, och ballonger. Vi fixade oss och vid halv sju började folken komma. Först var Frida och Figge sen rullade det på. Den enda som inte dök upp var Sophie. Massa trevligt folk. Det bjöds på paj och sallad, jag petade väl ut en hel del ur pajerna men ändå gott! Så satt vi där och snackade och drack kvällen lång. Jag ska vara ärlig, jag var inte världens smartaste under kvällen. Gick på toaletten åtskilliga gånger och lät mig bjudas på saker jag inte borde sagt ja till. (Ja, det där lät extremt fel men på toaletten kissade jag bara och blev bjuden på snapps. Inte bjuden på snapps medans jag var på toa utan ni fattar) Kvällen var extremt trevlig och jag hade väldigt kul. Dock blev det väl lite för mycket utav Sarah-gråt känner jag. Skäms gör jag, och tycker det är pinsamt. Vill be om ursäkt till många för att det blev som det blev.

Vet inte varför jag helt plötsligt släppte så mycket som jag aldrig släppt innan. Det var aldrig tanken. När jag frågade om jag skulle ta den långa eller korta historien menade jag aldrig att ta den suuuuperlånga. Förstår mig inte på mig själv. Men egentligen är  jag bara så sjukt tacksam. Och visst skäms jag som fan. För att jag grät och för allt jag berättade. Mest för att jag grät. Men ... i alla fall. Det går inte att beskriva hur tacksam jag är.



all around me are familiar faces, worn out places worn out faces
bright and early for the daily races going nowhere
their tears are filling up their glasses no expression
hide my head i want to drown my sorrows, no tomorrow
and i find it kind of funny i find it kind of sad
the dreams in which i'm dying are the best i've ever had
i find it hard to tell you, i find it hard to take
when people run in circles its a very mad world
children waiting for the day they feel good happy birthday
and they feel the way that every child should sit and listen
went to school and i was very nervous noone knew me
hello teacher tell me whats my lesson
look right through me, look right through me


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback