Sarah

Abonnemang! Nu har jag abonnemang! Och ni blir aldrig av med mig! Eller mitt smsande!
Dock har själva mobilen blivit seg när det gäller att trycka på knapparna. Hmm.

När jag ändå är inne på spåret med mobiler och sms kan jag ju berätta att jag under gårdagen fick åtta sms under loppet av en minut. Alla med samma text och alla i samma syfte. Att få mig till Underbar. Är det ödet? Fick även samtal igår. Men kära vänner och klasskamrater, ring inte mig efter kl 23 en vardagskväll om jag inte sagt just "du kan ringa efter kl 23". Jag som låg, håret upprullat och pannband på, och höll på att somna när "I wanna dance with somebody" hörs högt. Jag måste sänka volymen, den väcker döda som det är just nu. Helt lost blir det istället för ett sött litet hej blir det ett lite mörkare "ÖH?!". André undrar vad jag ska göra på valborg. Varför, jag säger bara, varför ringer man halv tolv kvällen innan om det? Okej om man inte haft något själv. Okej om man ville bjuda med. Men nej. Jag ska ev. ut och han grilla. Och inte mer med det. Jag förstår inte. I dimman förstod jag förgäves inte heller hur en moppe kunde lysa. Nu förstår jag.

Och förresten så hatar jag alla såna här stora helger. Aldrig kan man vara på samma ställe. Aldrig skita på flera dass samtidigt, så att säga. Det finns hos Patrik, hos Tobbe och sen två grillningar ytterligare. Jag hatar stora helger. Och valborg, ärligt talat, tycker jag valborg känns som en ursäkt till fest och fylla. Inte för jag klagar på det, men det finns ju något som kallas fredagar nu förtiden också.

Idag är det i alla fall valborg och jag ska till skolan med mina alladdin byxor, grek-sandaler och en turban på huvudet. Kan det ärligt talat bli bättre? Det är bra att gå på Sture. Du kan se ut hur du vill. Tilläggas att jag har "turban" bara för att kvällens hår ska bli lockigt, vilket innebär jag rullat upp det i småbollar och satt fast med klämmor. Tro mig, utan turban ser det för tantigt ut.

Hur folk kan klara av att inte ha pengar på sina mobiler är en vetskap jag inte behärskar. Då min tanke är att byta till abonnemang har kontantkortpengarna tagit slut och självklart krånglar själva abonnemanget så fick utrusta mig med en extra mobil under gårdagen. Min pappas. När jag skickade sms fick jag sen skriva av numrena från min in i pappas. Vilket ledde till ett uppvaknande till ett antal "Vem är du?"-sms. Ofta följt av ett svar på en fråga jag inte kom ihåg och visste inte heller ifrån vem. Spännande.

Är jag den första någonsin som blev nekad till att gå in på B&B? Jag har aldrig hört om någon som blivit det innan, och jag blir faktiskt lite sur när de vägrade släppa in mig bara för att jag snubblade när jag gick och kollade ner i väskan efter mitt leg. Men fick ju ett trevligt snack med vakterna "Det är snuuuuuten förstår du, de är stenhårda just nu asså. Snuuuuten" - Någon borde egentligen fundera på att byta jobb.

Jag får ta och tacka och be om ursäkt för ev. jobbigheter under gårkvällen. Och Figge, jag ska ta hand om Frida! No need to worry! Det var riktigt trevligt att snacka lite då vi inte direkt pratat så mycket innan. Kvällen rullade på fort ändå. Blev väl tio minuters dans och resten prat med alla hit och dit. Jag kan egentligen inte riktigt säga exakt vad vi gjorde under kvällen. Jag vill tacka Frida något extremt för allting under kvällen och allting annat du gör för mig och för att du alltid ställer upp och finns där. Helt obetalbart.

Sen är det en sak jag inte förstår, kan man inte ens svara på tilltal? Och jag får be om ursäkt för stunden vi var utanför H&M till er som var med, samtidigt som jag tackar er något otroligt.

Nej, järnhjälmen på, lätt rosa på skinnet och iväg till arbetet!

Onsdagar är härliga dagar. Onsdagar slutar jag kl tolv. Idag var en extra härlig onsdag då vi äntligen kunde hämta ut våra studentsaker. Äntligen. Jag beslöt efter skoldagens slut att låta bilen stå på Sture, gå in till polisen, hämta ut mitt pass, gå till netto för tre kilo billig fläskfilé och sedan återvända till skolan för att köra hem. Said and done. Men hade en konstig brännande känsla under fötterna.

Väl hemma var det dags att prova kläder med studentmössa och ett beslut som gör mig fattigare såklart. Behåller två klänningar istället för en. Jag gick ut och njöt av det härliga vädret och scones som blev över från igår, måste säga jag är stolt över mina fullkorns scones. Räknade matte och gick in för att ta mig en apelsin och när jag precis ska gå ut igen hör jag ett surrande.

Första tanke som slår mig är "Stackars lilla humla flugit snett" och kollar in i badrummet. Rätt minsann där är en, inte så liten i och för sig, humla som surrar runt. Jag återvänder till köket för att hämta ett durkslag då en närstående har lärt mig hur man fångar humlor med sil/durkslag, tesil var dock mindre lyckat. Humlan satt på golvet så det var bara att ställa durkslaget över. Said and done. Hmm. Papper papper. Fattar en resekatalog och för försiktigt in och täpper till. Har ni någonsin hört en förbannad humla surra? Då vet ni hur min humla började låta, fast ungefär tusen gånger värre, högre och gällare. Det var ... läskigt. Jag har aldrig hört något surra så ilsket och ljust innan.

Fick ta två reskataloger för att få stadga innan jag ens skulle kunna lyfta det från golvet. Tur vi alltid har massa reskataloger på dass. Väl ute går jag runt köksknuten och sätter ner "buren" med humlan, ilsket surrandes, inuti. Jag ska erkänna, jag var faktiskt rädd. Jag tog en stålpinne och slängde runt durkslaget med. På så långt avstånd som absolut möjligt. Humlan, pissed off, surrar iväg. Och jag är nöjd över mig själv. Försöker sätta mig ner och slappna av, ta det lugnt och återgå till min matte. Men allt jag kan tänka på är den arga humlan, skulle han hämnas? Snart hör jag ett surrande och ser en humla som sakta surrar sig närmre mig. Jag intalar mig själv att jag är löjlig men när den är under stolen får jag för mig han ska bränna mig på rumpan och skratta så jag får panik och flyttar in och stänger dörren.


Och vet ni vad det värsta är?
Att det är sant.

För att göra en snygg övergång från senaste inlägget ang teknik så kan jag berätta att jag nyligen blev kallad "teknik tjejen". Jag tar det hela med en viss ironi då jag fick förklarat för mig något med kopplandet av en dator till en skrivare en trappa ner och jag sa "Jag tror jag förstår liiiite"

Fick idag på retoriken reda på att det ska bli val till EU-parlamentet den sjunde juni. Jag hoppas någon väljer att hålla ett tal om det så jag kan bli lite insatt. Eftersom det är första gången jag överhuvudtaget har möjlighet att rösta tänkte jag göra det. Men bara om jag hinner läsa på lite mera inför det och de olika kandidaterna. Annars får det vara. Jag röstar inte på något som jag inte vet vad det är eller vad personen i fråga faktiskt står för.


Ska jag vara en såndär härligt tråkig person som berättar om helgen som inte alls blev som tänkt?
Fredagen skulle varit fest men blev istället grillning i grötvik, senare film hos Marcus där vi alla dessutom somnade på soffan. Jag sov, konstigt nog, gott även om det gjorde ont i ryggen. Och så köpte vi nybakta frallor till frukost. Mmm. Lördagen var till för att fira Frida, som fyller 19 idag GRATTIS. Jag var inställd på utgång men istället blev det vatten och massa tjejsnack. Det var kallt att gå hem kvart över två i tunna chinos men jag är tacksam över att jag inte tog klänning för en gångs skull! Söndagen var jobbig. Alltså jag jobbade. Och det sög. Precis som mitt jobb gör.

Bara en smärre fundering på en liten studie jag tog "del" av idag.
Om en man vet vad kvinnan vill höra, varför inte säga det då istället för ett simpelt tvetydigt "typ"?

But hey, that's just me!


Och en sak till, som är extremt just me, som jag bara måste dela med mig av. Fan ta all världens teknik! Låg i två timmar igår och försökte mig på en så enkel sak som att byta mobiltelefon. Har en liten lånemobil här hemma där inte knapparna lägger av, täckningen försvinner inte och mobilen stänger inte av sig utan anledning. Tänkte det kunde vara skönt. Men nej. Klart jag kan byta mobiltelefon men inte ett enda av numrena på min nuvarande mobil följer med. Trots timtals fingrande för att få över kontakterna till SIM kortet. Ja, jag är medveten om detta simpla ilandsproblem men jag blir galen. Från och med nu ska jag leva mig ett stenåldersliv! Utan all fördömda teknik!

Jag vet vad ni tänker men det är inte så! Det är inte på grund av mitt kön som jag inte förstår mig på tekniken och inte lyckas med den och aldrig får den att fungera.


Och jag hatar facebook.

Jag har exakt 48 min på mig att söka till högskola och studera.nu är omöjlig att komma in på. Nu börjar jag förstå innebörden av ordet ångest.

Sitter med svenska nationella muntliga tal som ska hållas imorgon. Jag började skriva för en timme sen. Det är svårt och det är kasst och jag är trött och har ångest och är stressad. Vill ha sökningen och allt det avklarat. Och att en kanon inledning och avslutning ska komma flygandes till mig.

Istället för att sova sött sitter jag här. Istället för att läsa egenom min fördjupningsuppgift i religion som blev på fem sidor (vadå sammanfattning) sitter jag här och upptäcker Fridas blogg. Hur kan jag ha missat den?

För oss studenter i Halmstads kommun är nu påsklovet över medan Laholmare gladeligen kan se sitt officiellt påbörjat. Jag har tillfrisknat från mitt fall av körtelfeber (det blev bevisat) och mina prickar börjar äntligen att tyna bort. Men man ska ju säga att Micke hade rätt i sin kommentar att ingen skulle ragga på mig i lördags. Berodde det på prickarna eller det faktum att jag har pojkvän vet jag inte.

Efter mys och spel på fredagen bjöds det till grillning i Ålstorp. Jag gjorde mig en härlig sallad med allt som lät gott och "marinerade" en köttbit. Som jag sen aldrig orkade lägga på grillen. Min smaskiga sallad, gurka, morötter, chips och Simons påskägg gjorde mig mätt ändå! Var faktiskt väluppfostrad och hade med mig en flaska vin, som jag pyntat mycket grant ("Varför har du satt eltejp på?"), till värden och den verkade i alla fall uppskattas mer än tårtan på midsommar. Så under kvällen var det 23 perosner som blev fullare och fullare ju längre tiden gick och jag. Nyktra härliga Sarah som kom att agera taxi, mer än väntat. Efter två relativt lugna färder till och från Laholm återvände jag en sista gång till Ålstorp och färden tillbaka skulle bli allt annat än lugn. "Men det är bara att köra raaaaakt fram på vägen, inga probleeem!" säger värden och ysbybon "Men det är luuuungt jag guidar dig". Och iväg bär det. Det är jag, en synnerligen onykter man i passagerarsätet som envisades med att sätta på varningsblinkersen oavbrutet och fyra onyktra män i baksätet, varav den ena ska guida mig till sitt hem i Ysby. "Kör raaakt fram" (som dessutom värden också beskrivit vägen som) Sagt och gjort, jag kör rakt fram.

Men vad händer? Jag får ställa mig på bromsen för jag är inte långt ifrån att köra in i en traktor som står på vägen. Eller egentligen stod den inne på en gård. Men ingen sa ju jag skulle svänga, men nu kan de nog säga att jag har kört fel och måste backa. Jag säger bara det, män. Och såklart, innan jag hinner ens lägga i backen slänger sig den klåfingrige, fulla passageraren i framsätet på tutan. Det var långa kilometer till Laholm. Lååååååååånga.

Natten var dessutom inte slut där. Efter lite telefon samtal blev det in till Halmstad och dags för nästa fyllekörning som bar till Kvibille. Aldrig fel när mansstämmor sluter upp i ABBAs Lay your love on me. Dagen efter la jag dessutom märke till en bild, måste ge cred för den var snyyyyyyggt dit smugglad. Jag är imponerad! Ska dessutom berätta att dagen efter (och dagar efter) får jag sms och samtal från olika håll som ber om ursäkt för sitt beteende under lördags kvällen. De sa saker som inte skulle sägas. Och jag vet, det gör alla, jag själv är ett utmärkt exempel. Men en del av mig kände, varför nu?


Österrike, varför detta förbaskade land? Nej, dumt dumt dumt.
Och dagen idag var en oerhört trevlig promenad med Nathalie, religion, ynka matte C och telefonsamtal hit och dit.
Förresten är fridas blogg på josefssonfrida.blogg.se , in case you want to know!
Och slutligen, PFFFFT, "typ". Pfft.

Varför oh varför alltid denna förbaskade analysering? Herregud, vi kvinnor är ju faktiskt omöjliga många gånger. Åtminstonde jag. Och min vän. Vi kan inte sluta. Hannah skrattade åt mig som sa i stort sett exakt samma sak i telefonen i över en timme. "jag fattar inte" "jamen... jag bara fattar inte" Nej, jag fattar verkligen inte. Det är kanske inte meningen jag ska det heller.

- Det är bara en sak jag stör mig på
Jaha?
- Här finns ingen toaborste
Nehee.... Men du får väl spola först och ner och skrubba sen då
- Nää jag tar duschen och sprutar på!
Okeeej.. hehe, men det var ju tur duschen var så nära toalettstolen.


Jag håller på att bli frisk i stora steg! Så nu sitter jag mest hemma och förbannar att vi inte har lov samtidigt som Laholm. I och för sig har jag gjort en hel drös med viktiga saker idag, så duktig är jag. Men nu känns det lite... rastlöst. Ja, det är ändå sovdags men hela denna kvällen hade kunnat vara så annorlunda! Äh, påskhelvete. Och utslags/prickskit jag har över hela mig. Imorgon händer i alla fall någonting. Lina och Julia kommer hit! Eller Lina i alla fall och ev Julia. Jag behöver snacka av mig så det ska bli kanon. Ja, vissa saker känns inte helt bra bara. Fastän de borde det. Kanske är det framtvingat? Som jag och Frida säger, det blir bara drama när jag är i farten! Senaste studentfesten? Jo, oerhört lugn sa hon, jag var ju inte där. För tydligen är jag den som ställer till eller saker händer med. Ja, kanske är det sant mitt liv de senaste månaderna har varit väldigt drama, eller mycket som hänt både positivt och negativt. Aldrig en lugn suck. Nu när jag tänker tillbaka så gillar jag det. Ska nog fortsätta på samma spår lite till. Jag gillar mig själv, eller större delen av mig själv, just nu i alla fall. Så vi kör på. Kan det bero på mina tre veckors "vila"? Eller kanske Desolett? Jag vet inte men jag kör på att leva. Så får vi ta sorg och glädje som det kommer.

Varesig man blir andrahandssortering eller ej.