Bli inte som oss, bli värre!

"Kåtbock" stort i skrivboken och går runt med dockor och säga "men du ÄR sexig", och tjejen likt reglen rodnar.

Min kusin hade för några dagar sen frågat min moster (alltså sin mamma) om hon inte kunde börja raka benen. Vilket i sig inte låter så värst konstigt förutom att vissa kanske inte frågar. Men detta är inte allt. Det är nämligen så att min kusin heter Märta och bor mitt i centrala Göteborg. Och just det, hon är åtta år gammal.

När jag själv var åtta år gammal gick jag på lågstadiet och blev förälskad i en kille som sa "tjena snyggis fulis" till mig. Varje dag hade jag på mig stora färgglada tröjor från alla möjliga ställen utom tjejavdelningen. Jag avskydde KappAhl och Lindex då allting var i rosa och lila. Jag hatade det. Jag hade grågröna sköldpaddst-shirtar. Tror minsann jag hade tre likadana jag skiftade runt mellan. Det flickigaste jag hade var ett rosa hårband med blommor på. Till mina alldeles förstora sköldpaddströjor. Att jag skulle behöva raka benen för att behaga en kille som tyckte jag till 50% var snygg och 50% ful fanns inte i min värld.

Mitt första tajta linne som jag hade var i en mörk, mörk lila och kom ifrån JC. Det använde jag för första gången i femte klass och var då 11 år gammal. Då uppenbarandes också mitt allra första komplex. Mina överarmar.
När det var dags för högstadiet började min förvandling. När jag slutade 7an hade jag mascara för första gången. Jag hade en genomskinlig från IsaDora. Minns hur en klasskompis sa

"Men du har ju inte alls något smink"
- Det har jag visst det! Jag har mascara.
"Men det syns ju inte"
- Nej för den är genomskinlig.
"Men varför har du det då?"
- Det ger dem mer volyyyyym

För det var vad jag intalade mig. Att när jag smetade denna geléaktiga massan på mina ögonfransar så fick de mer volym. Ren bullshit nu i efterhand och jag tror jag slängde den mascaran för två månader sedan. Om den inte fortfarande ligger kvar längst ner i necessären. Inte helt omöjligt är jag rädd.

Under åttonde eller nionde klass började jag använda bh. Många började redan i mellanstadiet men då att bära bh var det samma som att stängas ute och snackas skit om i våran klass om deras "löjliga onödiga AA-kupor"  gjorde en mindre sugen. Allt man ville då var ju att passa in. Sen kom ny klass, nya regler. Alla skulle ha smink och bh. Allt man ville då var ju att passa in. Så bort med gamla sporttoppar och dylikt och in med bharna. Vilket egentligen var extremt onödigt i mitt fall. Men en sak är jag stolt över. Min första bh var tamejfan ingen snobben-bh.

Nu har jag gått ut gymnasiet och smink och bh och rakade ben är något självklart. Det ska alla tjejer göra, det är normen. Och jag kan ta det. Det är ändå på något vis det som förväntas av en. Och i detta utseendefixerade samhälle så är inte det något konstigt alls.
Men när åttaåringar går runt och säger till varandra att de är sexiga. När de vill raka benen innan ens håret har hunnit växa ut. När nioåringar vill bli av med oskulden. Då är det något som har gått snett i samhället. Något har gått fel när barnen påverkas i en så hög grad. Men vad? Och vad kan man göra åt det?

När det väl är dags för mig att skaffa barn lär väl min nyfödda bebis vilja ha sex innan den ens har lärt sig att prata. Lika bra jag hittar en lämplig make/fru till den mitt på BB. Kan ta den bebisen som har trevligast föräldrar. Man är ju inte dum.

Kommentarer
Postat av: Nathalie E

Haha Sarah du är så klockren! :)

2009-08-14 @ 03:01:35
Postat av: Hannah

Precis så är det kära syster och därför vill jag inte ha barn. Hur ska man få dem att fatta att det är lugnt att inte raka benen? jag har hellre ungar som är radikala feminister med hår överallt än blondafjortisar som ska ha fem lager foundation och idomin på läpparna :S

2009-08-15 @ 08:10:00
Postat av: jaaaaaa du.

finns inget man kan göra åt saken, världen ändras. vi ändras med den. klart man reagerar, men tyvär är världen så sjuk att den går åt det värre hållet. vad vi än försöker göra åt saken så blir det motsatsen, men tro mig gumman, när du har barn kommer det bli världens bästa barn och dem kommer få världens bästa uppväxt. hur andra uppfostrar sina barn är deras problem. du kommer göra ett bra jobb, bara sluta tänk för mycket. gå din egna väg som jag alltid sagt.

2009-08-16 @ 02:29:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback