Jag har slitit ut så många skor i en stad där ingen längre bor.

Seriöst. Vad vill dessa turker mig på facebook?
- alla ni som undrade, där har ni en anledning till mitt bittra hat mot det sociala nätverket!

Helgen är förbi och även valborg är över. Måste säga att kvällen blev riktigt trevlig! Ja, rent ut sagt hade jag mycket kul större delen av kvällen. Och måste nästan säga att höjdpunkten under kvällen (förutom sovsällskapet) var kareoken, tack bästa David! Vi ägde stället och ja, jag kände mig nästan som en kändis på riktigt. Det blev alltså en förfest hos Patrik och sen Underbar i staden. Vi hade en mycket trevlig kväll jag och mina vänner och min kärlek. Tråkigt värre att jag inte fick träffat mina laholmare bara men vi tar igen det. Som jag sagt, valborg är ju bara en kväll i mängden!

Pizza, sena nätter och chokladmilkshake, grillning, robinson och jobb blev resten av helgen. Nu är det återigen en vanlig tråkig måndag och jag har varit i skolan, promenerat och pluggat. Nu sitter jag här med ont i halsen. Är det inte för typiskt? På fredag avgörs dessutom min framtid vilket ska bli synnerligen spännande. Inte minst för att se om jag för en gångs skull kanske skulle kunna förstå vad min doktor säger. Spänning. Mystik.


Snoriga armar och en randig kind, glömmer aldrig bort min tonårssynd.
Hemma fester och en stulen bil, jag satt vid fyrisån och döda tid.
Snurra flaskan, jag har aldrig, sanning eller konsekvens?
Vad vill du veta om mig?
Fråga bara, jag berättar vad som helst.
Jag har slitit ut så många skor, i en stad där ingen längre bor.
Hjälpte till på min brorsas restaurang, mina vänner ville va som han.
Valborgskaos på Stora torget
, rackaberget 95 vi bodde högst upp.
Vad mer vill du veta? Jag berättar vad som helst.
Jag minns det än idag, en vattenfestival, minns att ingen ville åka hem.
Jag skulle utomlands, jag bytte efternamn
och jag blev en av dem som aldrig kommit hem.
Det var 17 år, 17 år i staden där jag växte upp och så.
Märker du hur fort det går?
Jag var 17 år och ville inte vara den som blev kvar.
Jag ville inte vara den som blev kvar.

Kommentarer
Postat av: Frida

nä, det blev vi andra som blev kvar helt enkelt medans du smet till Sture ;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback