I'll come back when you call me, no need to say goodbye.

Ett kort inlägg bara för att visa att jag lever. Och så kan jag informera er om vad jag kommer skriva om längre fram, då kan jag inte heller strunta i det.

 

Men eftersom jag bor och lever och jobbar i Oslo tänkte jag i ett inlägg delge mig med hur det är en dag på SiOs alldeles egna hamburgerbar, och hur det är att egentligen jobba med mestadels portugiser, italienare, spanjorer m.m.

Projekt 66, jag skall hålla er uppdaterade om framstegen och mödan. Jag må vara träningsflink men kosten? Njaa..

Mina framtidsplaner, jag hade faktiskt itne tänkt att bara sitta här i Oslo och göra mig bekväm alltför länge inte. Nej, jag har andra äventyr på lur ska ni veta.

Twin Peaks. En serie som verkligen fångade mig på sådana sätt vare sig Desperate Housewives eller Greys anatomy har klarat av hittills!

 

Men nu är det alldeles för sent för att skriva en ordentlig uppdatering och i helgen kommer fin besök från Örebro så då blir det minsann inte. Men sen så. Denna veckan har förövrigt varit skit med brännsår, brännblåsor, skärsår av nycklar, komvux-information jag inte hade, konstig bula på foten och fågelskit i håret.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback