Were we still kissing when you knew that we were through? Were we still holding hands when you began to see us from another point of view?
Det är ganska intressant att se vad ens huvud kommer på för låtar när man jobbar i 8 timmar utan någon som helst musik. Och en tondöv waleandes italienare räknas inte. Efter två ödesdigra dagar utan någon radio eller musik har vi nu äntligen fått oss en ordentlig stereo med en riktigt bra radiomottagning. Men under dessa dagarna har mitt musikhuvud vandrat tillbaka i tiden och sjungit på låtar som Hero of war med Rise Against, Ingen vill veta var du köpt din tröja med Raymond & Maria och inte minst Avundsjuk med Nanne Grönvall. Jag undrar var dem kommer ifrån..
Vad som annars hänt på senaste är att jag lyckas gå och bli medlem på två gym. I tillägg till min kickboxing. Ska erkänna att jag blir aningens trött på mig själv. Men jag fick ju en go deal. Så är nu medlem på Oslos billigaste gym ( studentidrettens) och Oslos dyraste (Elixia) men med tre månaders gratis träning, 4 timmar med personlig tränare och möjlighet att säga upp när jag behöver inför resa. Så nu har jag ett gym som ligger vägg i vägg med vårat kära bageri och ett gym som ska skräddarsy ett program för att göra mig bättre inom kickboxing, vilket är mitt nuvarande mål. Får se om det kanske också blir ett träningsläger i påsken..
Annars är det snö och det ser ut som att den kommer ligga kvar ett tag till. Elementet inne på mitt rum har valt att börja krångla nu när det är som allra kallast så när klockan ringer vid fem är nästoppen iskall och att ta sig upp och bort från täcken är nog det jobbigaste någonsin. Så fingrar jag lite på det och istället svettas man sönder när elementet tar sig upp till vad som känns som 30 grader. Funderar på om det har något att göra med vad det fick utstå när min ommöblering tog rum.
Truth aint gonna change the way you lie, youth aint gonna change the way you die.
Ännu en helg i tigerstaden är förbi och vi sitter här i kollektivet för att runda upp helgen med lite P3 guld. Rundar även upp 2011 väldigt bra.
Men vi ska hålla oss i nutid med en tillbakablick på fredag, lördag och dagen idag. För på fredag kom världens finaste föräldrar upp. Jag, som gjorde allt för att få skjuts från jobbet, (vilket även innebär att torka hela kroppen med pappershanddukar när man inser man glömt handduken hemma) satt fint på restaurangen Frida och inväntade dem. Kvällen innebar standard besök på Oslos bästa sushi - sushi house på Carl Berner med catching up. På lördagen fick min käre far lite ansikten till de jag jobbar med här uppe och vi tog årets premiär åk i korketrekken. Och allting gick strålande efter ett inköp av skid-googles tills jag krockade rätt in en grupp fransmän, vilket ledde till två stora svullna blåmärken på mina fina smalben.
Enligt tradition dagen innan kamp åt jag en fyra-osters pizza till middag/lunch och vi hängde på hotellrummet zappandes på tvn. Åh så länge sen jag såg på tv! Tidigt i säng för att ladda inför morgondagen.
För på söndagen, idag, var det dags för min andra kamp/turnering i Fighter cup. Laddade enligt traditionen upp med ägg och bacon till frukost men till skillnad från förra cupen skulle jag inte gå förrän kamp nr 8 istället för kamp nr 1. Vilket innebar en hel del väntan och jävligt mycket mera nerver. I finalen var det Sarah vs Sara och jag vill tro det var en fin kamp. Även om det nog inte är helt sant, då egentligen alla som tittade trodde Sara vann. Men domarna visste bättre, hehe. Mina rörelser/bevegelser och snabba kontringar gav mig vinsten av samtliga domare och jag fick mitt allra första kickboxingguld.
"Stick iväg Jack" var det sista som sas, när bartendern stängde för kvällen för att aldrig mer komma tillbaks.
Idag blev jag helt otroligt förolämpad när en elektriker på jobbet flinade och frågade om jag väntade tvillingar. Sen kom jag på mig själv att det står ju faktiskt "Jeg har boller i ovnen" på min arbetst-shirt. Så fick svälja mina uppbubblade spydiga kommentarer väldigt snabbt och byta ut det till mitt väldigt professionella service skratt.
Så till helgen är det dags igen, min andra kamp/turnering inom kickboxingen. Och inte bara det, även dags för årets första familjebesök då päronen tar bilen upp till våran snöiga stad! Vilket också är lite sådär intressant, hur hela Oslo stannar upp och bildar kaos i trafiken var enda dag det faller snö. När snön kommer kan du räkna med buss/bilkö på närmare halvtimme när det vanligtvis ska ta 7 minuter samma väg. Vad jag och mina kära föräldrar ska göra återstår att se.
Så till helgen är det dags igen, min andra kamp/turnering inom kickboxingen. Och inte bara det, även dags för årets första familjebesök då päronen tar bilen upp till våran snöiga stad! Vilket också är lite sådär intressant, hur hela Oslo stannar upp och bildar kaos i trafiken var enda dag det faller snö. När snön kommer kan du räkna med buss/bilkö på närmare halvtimme när det vanligtvis ska ta 7 minuter samma väg. Vad jag och mina kära föräldrar ska göra återstår att se.
Men denna vintern är ändå mycket mer vänlig än vad den var förra året. Inte lika lång. Inte lika kall (peppar peppar). Och inte någon jävla bil här som kör fast titt som tätt. Kommer fortfarande ihåg för ett år sen när jag fick panik för att bilen kört fast halvt ute i vägen utanför lägenheter. Springer ner och väcker Fanny, nästan skriker på henne att komma och hjälpa mig snabbt som attan. Hon är omtöcknad och yrvaken när vi står på trottoaren och jag förklarar för henne att om hon sitter i bilen och gasar bakåt för fullt så trycker jag. "Gasa för fullt ja. Gasa" Och den kommentaren fick mig att helt tappa förtroendet på huruvida hon hade ett körkort eller inte. "ja, BAKÅT Fanny BAKÅT". Körkort har/hade hon och vaken av min panikslagna skrikning blev hon med. Tillslut fick vi också hjälp av en läskig granne klädd i militärkläder att få ut bilen.
Den andra gången vi körde fast hade vi inte fullt lika mycket tur och även om vi var tre tjejer, utrustade med ishakka och spade, så tog det en timme och tre förbigående män att få ut bilen. Nej, aldrig mer bil i storstad under vintertid. No no no. Ska ju inte glömma att vi hade en parkeringsbot också.
Nu är vi bilfria och inte heller mitt i en flytt! Däremot betyder inte det att saker och ting händer! Har faktiskt bara ramlat på rumpan en gång under en löptur, men också bara åkt sopsäck en gång. Pulkanerverna kittlar. Korketrekken är ett måste innan vintern är över. Snowboarden hade varit fint att få prova på också. Men det händlar även om tiden. Oh denna tiden! Som går så snabbt! Och jag bara räknar ner till hösten..
Og du heiste meg til skyene og ennå lenger opp. Eg va din akrobat, og eg dalte alltid rett inn i armene dine.
Helgen bestod inte bara av födelsedagskalas och magont, för er som är intresserade. Fick även ett städryck som inte var av denna värld. Fem timmar konstant rensandes, skrubbandes, dammandes och, inte minst, flyttandes.
För er som har varit en tur uppe hos mig i Oslo vet att jag har en hejdundrandes stor säng. 180 cm och med två möjliga placeringar i mitt rum. Huvudet mot väggen eller mot fönstret. Fick mitt i all min städmani för mig att en ommöblering var på tiden, en tanke som jag snart fick ångra bittert. För de som inte vet så har jag inte ett fyrkantigt rum. Utan någon fick en brilijant idé om att ta bort en liten snutt av rummet och göra om till världens smalaste korridors-liknande toalett. Vilket har lett till den väldigt dum kant ut i mitt rum. En kant som är fruktansvärt mycket i ivägen när man ska flytta position på en stor jävla dubbelsäng.
För er som har varit en tur uppe hos mig i Oslo vet att jag har en hejdundrandes stor säng. 180 cm och med två möjliga placeringar i mitt rum. Huvudet mot väggen eller mot fönstret. Fick mitt i all min städmani för mig att en ommöblering var på tiden, en tanke som jag snart fick ångra bittert. För de som inte vet så har jag inte ett fyrkantigt rum. Utan någon fick en brilijant idé om att ta bort en liten snutt av rummet och göra om till världens smalaste korridors-liknande toalett. Vilket har lett till den väldigt dum kant ut i mitt rum. En kant som är fruktansvärt mycket i ivägen när man ska flytta position på en stor jävla dubbelsäng.
Det var så att när man vred sängen tog den emot på alla kanter och jag konstaterade att ett lyft är ett måste för fortsatt förflyttning. Sagt och gjort och tog i som bara den. Men till min förvåning är ju faktiskt inte en säng så himla tung. Heoo snäpp tänker jag - detta gick ju lättare än väntat! Och precis i den stunden ramlar två ben av. Inte bara ett nej utan två. Sätter försiktigt ner sängen och arbetar mig runt den utan att ödelägga hela sängen. Då får sängen en helt fantastiskt bra idé och lägger sig uppe på elementet som i sin tur också ger vika. Så en var det en säng minus två ben och ett el-element på golvet.
Oh så glad jag var att jag gett mig på en superstädning med flyttning.
No more champange, and the fireworks are through, here we are, me and you, feeling lost and feeling blue.
Då var 2011 ett minne blott, och oj vilka minnen! Men hade inte tänkt att gå in i detalj på det gånga året just nu, det finns ju allt redan i min blogg, utan istället fokusera på året som nu ligger framför oss. För 2012 kommer bli ett hejdundrandes år!
Nyårslöfte nr 3: att faktiskt släppa allt det där gamla som ibland går och gräver ner en. Att ha en positiv inställning till dagarna och morgonarna (även om jag absolut inte lovar detta kommer påverka morgonhumöret ett dugg utan mer livsinställningen). Och att njuta av att vara här och nu.
Som nyårslöfte har jag valt att 1: ta det lite lugnt med alkoholen och köra desto mer på kickboxingen. En vecka in på året och ja, so far ganska så good. Har i alla fall inte hittills supit mig dritings utan på helgens födelsedagskalas blev det två öl och i säng klockan två. Och jag hade en sjukt trevlig kväll. Dock var ju söndagsplanen träning som blev inställd pga magont. Jävla skit.
Nyårslöfte nr 2: göra vad jag vill med mitt liv. Förverkliga mina drömmar. Resa järnet. Se världen. Eller i alla fall en början till det. Detta gör också att jag kommer bort ifrån mitt jobb. Som jag absolut tycker mycket om på flera vis, men som jag mest mår dåligt av också. I år ska jag ta steget.
Nyårslöfte nr 3: att faktiskt släppa allt det där gamla som ibland går och gräver ner en. Att ha en positiv inställning till dagarna och morgonarna (även om jag absolut inte lovar detta kommer påverka morgonhumöret ett dugg utan mer livsinställningen). Och att njuta av att vara här och nu.
Såhär kommer mitt år att bli. Punktum.