Sarah

Ingenting att göra. Jag får roa mig själv. Och det ska erkännas. I början av dessa veckorna blev jag galen. Men inte nu. Eller inte idag. Nu känns det bra och kul. Jag har lite idéer att förverkliga. Dock lär det aldrig bli lika snyggt som i tankens värld.

Fick avböja ett restaurang besök med 13 personer som jag inte träffat på väldigt, väldigt länge. Och det ska erkännas att det tog emot. Då bordet var bokat var det ju tur att man är så lätt att ersätta. Men piken min om att de fick fortsätta ut på krogarna i Halmstads innestad gick i alla fall fram och allt jag kan göra är att de hoppas att de följer dem. Jag ska på kalas hos härliga Alexandra, så det så. Grattis babe på födelsedagen! Så jag får se det positivt att matchen på söndagen blev inställd, då kan jag lägga fokus på en rolig utekväll istället.

Ja, det var längesen jag skrev. Men nej jag har inte haft tid. Praktik, träningar och jobb har gett mig fullt upp under min vakna tid och även när det är dags att sova så kan jag inte det då tankarna går att "Jag hinner ju egentligen inte med att sova utan har saker att göra!" Någonting är fel när du känner du inte har tid för att sova för du har andra saker att göra. Ikväll kommer jag i alla fall få mig ett välbehövt avbrott då det bär av till Varberg för bara ta det lungt och mys. Tusan också. Nu glömde jag packa ner mysbyxorna.

Sista veckan på praktiken. Sista dagen. Fredagen den 13de. 99 dagar kvar till studenten. Det är helt sjukt overkligt. Jag kan knappt tro det. Jag har i alla fall bestämt mig för att sluta oroa mig och bara leva, välja glädje, lycka och ha kul!

Så går ännu en onsdag mot sin ända. Tänk så många onsdagar man har levt och hur olik varenda en av dem är.

APUn rullar på och diskussionsämnena vid frukost och eftermiddagsfikan avlöser varandra. Hur man kommer från en kopp som blandar av sig själv till en alternativ lösning för kateter. För att bara nämna något. Bästa var "Klack klack, det där gröna ni vet". Nåja, internt så det räcker. Min onsdag fortsatte i alla fall att vara sådär läskigt bra som vissa onsdagar är helt enkelt. En godare och mysigare fika går väl inte att få. Mm..

Imorgon ska jag försöka få min handledare, aka farbror, att jag måste till arbetsförmedlingen med Hanna så att våra Norge-tummar kommer ur rumpan någongång och på kvällen blir det träning. Då avgörs det även lite hur det blir till helgen. Om det blir träningsmatch för mig eller inte. Kan erkänna det inte gått sådär splendid på senaste som jag gärna önskat. Men, som en del också har sagt till mig, så var det ju faktiskt ett bra tag sen jag spelade riktig fotboll. Så det är kanske normalt. Jag vet inte. Helt enkelt har väl vissa det i blodet. Och jag är inte en av dem.