Sarah

Så sätter jag mig äntligen för att skriva blogg och har någon makalös skrivtorka så det går bara inte.

Det enda jag gör nuförtiden är att jobba. På ett jobb jag 70% av tiden avskyr. Det är lite psykiskt jobbigt. Idag var Idas näst sista dag. Och som vanligt är det kul att jobba när hon är med. Men vad ska jag ta mig till efter söndag? Men på måndag ska jag på en intervju på ett kafe som ligger mitt i campus Blindern här i Oslo, mitt i universitetet med andra ord, och där håller jag tummarna för att de vill ha mig och för att lönen är hög! Sen har jag intervju nummer två på posten som lördagsbud. Inte bara är lönen kempegreit utan också får jag köra bil! Wopidoo!

I helgen är det så klart jobb, jobb, jobb. MEN inte bara! För jag ska på utflyttningsfest i Kvarnebyn och ska få med mig massa folk. Nästan som att trasha festen men med godkännande från 50% av de innehavande. Så ändå inte. Och på söndag ska även jag på New Moon med halmstadgirlsen! Livet rullar på här i Oslo. Men va jag känner att jag saknar folket därhemma. Såg en som var så sjuuuukt lik Simon på after worken. Det var helt sjukt. Och nej, det var inte ölen som talade. Nyligen hittade jag en sååå läcker affär jag vet Frida Josefsson hade älskat, den ska du få se nästa gång du kommer! Massa Carrie-style! Och på bussen var svensk radio igång (hur detta nu kommer sig) och det för tankarna direkt till Adam och Radio Båstad. Ser framemot att höra honom, tror det är succé! Jag saknar massa fina vänner. Det är det enda som suger med Oslo. Och så ska vi ju inte tala om att typen min är i Arvidsjaur och inte här med mig och varje gång jag blir påmind av soldater på permission här i Oslo. It just sucks.


Men innan jag avslutar detta långa otroligt interssanta inlägg måste jag berätta för er alla att varje dag i denna veckan har jag gått till jobbet. Ingen vet direkt hur långt det är. Men det tar ca en timme. Alltså är jag väldigt duktig! Det var bara det!

Oh my god. Idag var en stor dag. Det var nämligen riktigt roligt på jobbet! Otippat va? Jag får tacka Ida och lukten av julmust för mycket. Men sen klart är det ju så det aldrig varar länge. Snart blir jag den enda svensken på McDonalds, hu va jobbigt det känns! Så idag har jag förutom varit knäpp i huvudet och trýckt i mig en halv jävla brödlimpa, sökt mig lite jobb.

Förutom att jag jobbat 6dagar denna vecka (då jag egentligen bara skulle jobbat 4) har även Frida, som jag nämnde, varit här och vänt hem till Sverige igen. Det var till att fundera om hon skulle våga. Personligen tycker inte jag sånt är att fundera över, utan bara göra det. Men å andra sidan blev jag helt knäpp i huvudet av en dröm. Den verkade ju sann. Så jakten på en inneboende till januari fortsätter.. Ingen som känner sig manad? Det gäller ju bara att ta sig i kragen och våga, eller hur? Idag när jag gick hem från trikken kom äntligen den dära tanken där jag kände att shit, va stolt jag är över mig själv. I made it. So far. Där i Birkelunden (som var full av julgranar i alla former och vissa med paraply istället för stjärna) kände jag att nu var det dags att ta mig själv i kragen. Sluta att ha depp-dagar utan någon ordentlig anledning. Tröstät inte mer bara för jag är lite trött och sorgsen och frusen. Imorgon startar jag dagen med en powerwalk!

Helgen förresten var ju egentligen utgång i fredags. Kom till förfesten kl 22. Drack en cider, kände lite spysmak i munnen. Folk gick och la sig ( aka däcka ), skulle handla mat ( aka gick hem till flickvännen ) och diskuterade skillnader mellan McDonalds Linköping och McDonalds Gaustad. Då festen förblev en lugn snackkväll beslöt jag, Frida, Kalle och Viktor att vi lika gärna kunde ta trikken och fortsätta hemma. Den hade vi missat men taxi från andra sidan stan var minsann inte så dyrt! Slutade med buzz, rockband och hitlermustach på en däckad Viktor med Toto i hörlurarna. För att inte glömma det härliga fyllesamtalet jag fick halv fyra från min underbara pojkvän! Och nej, det var faktiskt inte det minsta ironi när jag skrev det;) Lördagen jobbade jag och Frida åkte hem. Sen stack jag till Kvarnebyn och hade galet trevlig kväll. Skull gått hem, men somnade där. Dagen idag gick åt till fars dags... stuffs. Och jobb såklart. Och jag ser redan framemot nästa helg då det blir konsert!

Ambitions are already starting to fade.

Söndagkväll i kalla Sverige.
Hemfärd nalkas.

Sen jag kom över landsgränsen och min mobil blev mycket billigare till mina svenska vänner så den gick varm hela onsdagen, torsdagen, fredagen och lördagen. Idag, aningen kyligare, medan min norska ringt flera gånger. Jag satsar på att McDonalds trenger hjälp. Men jag trenger sömn.


Mina dagar i Sverige har varit fullspäckade och energitagande men fullkomligt underbara. Jag ångrar fredagen något otroligt, men resten har varit greit. Och jag ångrar mig inte för fem öre att jag inte gick på McDonalds personal Halloween fest. Utan utklädnad och utan de roligaste kollegorna fanns det ingen anledning. Så upphämtad av min egna dragon i kostym och nyvunnen basker i halmstad. Mysigt och härligt. Underbart. Torsdagen vigdes åt vaccin och tandläkarförsäkring. Superkul. Men nu blir inte jag ett svin eller offer av schveingrippe i alla fall. Fredag var fika och underbar. Jag åkte hem vid midnatt. Under lördagen mådde jag väl ungefär som jag förtjänade. Men uppenbarligen förtjänade jag att träffa mina grymma vänner! Och fick ju se en duett med Adams mansbröst. Heter det mansbröst? Idag blev rundtur och hejdå till reskamraterna som åker till Australien, Nya Zeeland och allt de dära i fem månader. Avundsjuk? På sol, bad, leva livet och ha det bra? Pfft. Inte aaaaalls. Ikväll åker jag tillbaka till Oslo och Frida Hansson följer med! OH YEAH!


"VI ÄR FEM ÅR OCH MYCKET MOGNARE ÄN ER!!!!"
"MEN KÖÖÖÖR SARAH GASAAA GASAAAA!"



Och ni anonyma kommentatörer: Ena av er är klockren. Den andra, lite mindre oklar. Även om en IPsökning gav bort en adress i närheten av Gol..