Sarah

I oktober 2010 skulle vi fira påsk. Dessvärre blev jag aldrig med på det. Jag och Klara delade skolådan på Jens Bjelkes en fredag när jag var på after work. Hon var hos Ida & Fanny. Jag fick ont i magen och drog hem ganska tidigt när jag får ett meddelande av Klara att hon också skulle vara hemma snart, de tog det lugnt ikväll.

Klockan 2 vaknar jag av en mardröm, Klara kom inte hem men dörren stod öppen. I samma sekund jag ska gå fram och stänga den trycks den öppen från andra sidan och en stor man tar stryptag på mig samtidigt som jag kvider fram Klara. Och det är mina egna ord jag vaknar av. "KLARAA!" Hon hade inte kommit hem på riktigt heller. Panikslagen ringer jag hennes mobil utan att få svar. Ringer upp Ida, som svarar väldigt snabbt och är väldigt väldigt glad. "Heeeeeeej Saraaah!"

Ryter åt henne och undrar om Klara är där, och jaaaa, det är hon... Varför undrar jag? Sarah, är allt okej? Oron har bytts till ilska, jag närmast skriker BRA och slänger på luren. Mitt i ilskan råkar jag dessutom slå av mobilen. Vilket gör att jag missar när Klara försöker ringa mig men får ett sms som säger att allt är bra, hon skulle sova borta och vi hörs imorgon.

Då firade dem påsk och hade delat ett antal flaskor vin. Behöver jag berätta att detta var samma helg som Halloween? Nej, egentligen inte för påsk är påsk och kan firas hur som helst och när som helst!

Dagen till ära bjöd på sol och fint påskväder så hela det dåvarande kollektivet tog oss ut i parken för grillning, äggrullning, lite badminton, stafett och äggknockning. På söndagskvällen när alla gått och lagt sig för att orka jobba på måndagen smög jag mig runt i köket och gömde påskägg.

I år blev det inget bakfylleångest-busstur tillbaka upp till Oslo på annandagpåsk efter att firat påsk med både familj, vänner och lite för mycket alkohol. Istället spenderades påskveckan i Turkiet, like said earlier. Kom mig tillbaka till Oslo för en kall långfredag, och inte mycket varmare påskafton, i alla fall temperaturmässigt. Men trevlighetsfaktorn var hög. Under dagen var det Elin som stod för blåsningen av ägg för att vi sedan skulle kunna slå oss ner vid bordet, måla ägg och en och annan påskteckning. Vi styrde ihop en mycket härlig påskafton med god trerätters, spel och massa lösgodis för att avsluta kvällen med lite skitsnack. Och dagen efter var det ingen som helst vare sig bakfylla eller ångest.