Här kommer lyckan för hundar som oss.
The sun always shines on tv.
Det är helt sjukt härligt väder måste jag säga!
Och jag har inte solat alls. Haha. Mamma väckte mig kl nio, visade sig vi skulle köra kl tio och inte kl tolv så det var ju bara att hoppa upp. På med kläder och sen till halmstad. En hel del shopping blev det så min festivalgarderob är nu redo och klar för användning! Massa billigt som inte gör om det blir förstört, man är ju inte dum.
Igår var jag och hälsade på på Osbeck. Det var trevligt att vandra runt där och träffa folk jag i stort sett aldrig träffar annars såvida man inte är ute. Sen följde med Lina hem och ner och handlade. Hemom och tog cykeln och till Lina igen. Fixade inför kvällen och tillslut kom Frida och Lisa, med ett hål i sin kaka. Katten hade tagit för sig av smaskigheterna! Vi (eller jag var det faktiskt mest, jag är grym som grillmästare konstaterade jag) grillade och sen satt vi och snackade skit länge länge. Hur mys och trevligt som helst, blev även en del smsande med varandra. Haha.
Och jag har inte solat alls. Haha. Mamma väckte mig kl nio, visade sig vi skulle köra kl tio och inte kl tolv så det var ju bara att hoppa upp. På med kläder och sen till halmstad. En hel del shopping blev det så min festivalgarderob är nu redo och klar för användning! Massa billigt som inte gör om det blir förstört, man är ju inte dum.
Igår var jag och hälsade på på Osbeck. Det var trevligt att vandra runt där och träffa folk jag i stort sett aldrig träffar annars såvida man inte är ute. Sen följde med Lina hem och ner och handlade. Hemom och tog cykeln och till Lina igen. Fixade inför kvällen och tillslut kom Frida och Lisa, med ett hål i sin kaka. Katten hade tagit för sig av smaskigheterna! Vi (eller jag var det faktiskt mest, jag är grym som grillmästare konstaterade jag) grillade och sen satt vi och snackade skit länge länge. Hur mys och trevligt som helst, blev även en del smsande med varandra. Haha.
"Ni anar inte vilka muskler jag har där nere!"
Aint it good to know that you've got a friend when people can be so cold?
Här sitter jag med plastfolie om benen.
Japp, resultatet blev så lyckat sist så jag kände mig tvungen att göra det igen. Helt enkelt hoppas jag på babyben när det är klart. Dock märkte jag när jag rakade benen att jag hade ett sår jag rakade rakt över, aj. Nu dessutom är det insmetad med body lotion och plastfolie som verkligen trycker in krämen i såret. Känns skumt. Kan nog inte varit sådär jättesmart kanske.
Om någon timme ska jag vandra iväg till Osbeck och hälsa på. Vet inte om det bara var Lina som hade håla men so may it be. Ska få lite uppdatering om kvällen också. Sen ska jag hem och hjälpa till i hushållet. Eller i alla fall städa mitt rum. Det är ett måste, går dessvärre inte att undvika längre. Ikväll blev det inget madison utan antagligen grillkväll med tjejerna. Sen har jag en del saker som bör bli gjorda nu i helgen. Funderar på om jag ska jobba något nästa vecka också, eller om jag helt enkelt ska skita i det. Är sista veckan innan hultan och innan sommarjobbet på Laholms hem!
Japp, resultatet blev så lyckat sist så jag kände mig tvungen att göra det igen. Helt enkelt hoppas jag på babyben när det är klart. Dock märkte jag när jag rakade benen att jag hade ett sår jag rakade rakt över, aj. Nu dessutom är det insmetad med body lotion och plastfolie som verkligen trycker in krämen i såret. Känns skumt. Kan nog inte varit sådär jättesmart kanske.
Om någon timme ska jag vandra iväg till Osbeck och hälsa på. Vet inte om det bara var Lina som hade håla men so may it be. Ska få lite uppdatering om kvällen också. Sen ska jag hem och hjälpa till i hushållet. Eller i alla fall städa mitt rum. Det är ett måste, går dessvärre inte att undvika längre. Ikväll blev det inget madison utan antagligen grillkväll med tjejerna. Sen har jag en del saker som bör bli gjorda nu i helgen. Funderar på om jag ska jobba något nästa vecka också, eller om jag helt enkelt ska skita i det. Är sista veckan innan hultan och innan sommarjobbet på Laholms hem!
well you may throw your rock and hide your hand, working in the dark against your fellow man
but as sure as god made black and white what's done in the dark will be brought to the light
sooner or later god'll cut you down
but as sure as god made black and white what's done in the dark will be brought to the light
sooner or later god'll cut you down
We learn to take abuse from devils we dont know.
Nu stänger jag av!
Orkar inte mer. Lägga tankar och energi. Nu stänger jag av och satsar på att bli lycklig!
Orkar inte mer. Lägga tankar och energi. Nu stänger jag av och satsar på att bli lycklig!
Om jag lever imorgon spelar ingen roll alls.
För just nu känns allting bara illa. Sjukt. Jag känner mig så fel. Och tom. Tom tom tom. Det är läskigt. Det är denna känslan som skrämmer mig. För det är den som gör att jag inte vill se mig för.
Inget är logiskt, och inget är romantiskt och det är så tragiskt.
Jag är så sjukt jävla trött på glädjedödare.
Blir du glad för minsta lilla så ska de bara slå ner på det. Och jag orkar inte. För alla vet ju man inte ska ta åt sig, men ändå så gör jag det. Jag tar åt mig rejält också, som den mes jag är. Först blir jag sur och sen blir jag ännu surare, när jag inser att de har rätt. Men principen!
Idag har jag ägnat mig åt precis ingenting. Jag vaknade kl tio och beslutade att skita i att åka en timme buss till skolan, ha tio minuters genomgång och sen en timme hem. När jag dessutom visste att Hanna kunde föra vidare informationen. Tack Hanna! Alltså gick jag ner, tog på mig bikini och solskyddsfaktor åtta och satte mig på altanen. Efter någon timme tog jag frukost och sen var jag på altanen, lyssnade på musik, drack mitt te och läste lite bok. Låg och tänkte och bara drömde mig bort. Helt galet skönt. Tog en promenad idag också, men har nog aldrig varit så seg på en promenad. Men jag gjorde det och jag är stolt!
Så okej, jag är kaaanske lite smått röd på vissa ställen av kroppen. Men det är inget som inte kommer att lägga sig och bli snygg bränna så småningom. Hoppas jag i alla fall. Men med min tur när det gäller pigment och hudfärg? Ja, låt oss säga att jag inte ska hoppas på för mycket.
Blir du glad för minsta lilla så ska de bara slå ner på det. Och jag orkar inte. För alla vet ju man inte ska ta åt sig, men ändå så gör jag det. Jag tar åt mig rejält också, som den mes jag är. Först blir jag sur och sen blir jag ännu surare, när jag inser att de har rätt. Men principen!
Idag har jag ägnat mig åt precis ingenting. Jag vaknade kl tio och beslutade att skita i att åka en timme buss till skolan, ha tio minuters genomgång och sen en timme hem. När jag dessutom visste att Hanna kunde föra vidare informationen. Tack Hanna! Alltså gick jag ner, tog på mig bikini och solskyddsfaktor åtta och satte mig på altanen. Efter någon timme tog jag frukost och sen var jag på altanen, lyssnade på musik, drack mitt te och läste lite bok. Låg och tänkte och bara drömde mig bort. Helt galet skönt. Tog en promenad idag också, men har nog aldrig varit så seg på en promenad. Men jag gjorde det och jag är stolt!
Så okej, jag är kaaanske lite smått röd på vissa ställen av kroppen. Men det är inget som inte kommer att lägga sig och bli snygg bränna så småningom. Hoppas jag i alla fall. Men med min tur när det gäller pigment och hudfärg? Ja, låt oss säga att jag inte ska hoppas på för mycket.
Oh give me the beat boys and free my soul!
Vi borde skratta åt allt igen, men var är den där regnbågen?
Alltså brännboll, seriöst, en jävla skit sport.
Jag slog snett hela tiden, ni vet sådär sjukt snett så det går om. Och fick ju hämta bollen hela tiden också. Galen blev jag. Riktigt snett och hela tiden. Till och med med det platta racket! Det är fan skill alltså! Team Sarah (japp jag lyckades få laget att gå med på att heta Team Sarah UTAN någon vidare övertalning faktiskt;)) förlorade dock med en sketen poäng mot Lag Rosa. Och när vi sen körde grabbs mot girls förlorade vi också med en poäng. SÅ LITE men ändå så mycket.
Och ja, det känns. Det sticker och bränns. Men inte i närheten av så mycket som det gjorde innan. Och ja, jag borde lägga en kommentar. För det är klart att jag saknar det också. Men jag vet faktiskt inte vad jag ska säga.
Försöker tänka på sånt som gör mig glad och hålla ute frågor och saker som irriterar mig. Försöker stänga av och inte bry mig. Försöker låta bli att tänka, men det kommer på kvällen. Allting kommer på natten. Och dina ord i natten är dem enda som når in. Förutom igår kväll. För då var tankarna på helt andra håll.
Jag slog snett hela tiden, ni vet sådär sjukt snett så det går om. Och fick ju hämta bollen hela tiden också. Galen blev jag. Riktigt snett och hela tiden. Till och med med det platta racket! Det är fan skill alltså! Team Sarah (japp jag lyckades få laget att gå med på att heta Team Sarah UTAN någon vidare övertalning faktiskt;)) förlorade dock med en sketen poäng mot Lag Rosa. Och när vi sen körde grabbs mot girls förlorade vi också med en poäng. SÅ LITE men ändå så mycket.
Och ja, det känns. Det sticker och bränns. Men inte i närheten av så mycket som det gjorde innan. Och ja, jag borde lägga en kommentar. För det är klart att jag saknar det också. Men jag vet faktiskt inte vad jag ska säga.
Försöker tänka på sånt som gör mig glad och hålla ute frågor och saker som irriterar mig. Försöker stänga av och inte bry mig. Försöker låta bli att tänka, men det kommer på kvällen. Allting kommer på natten. Och dina ord i natten är dem enda som når in. Förutom igår kväll. För då var tankarna på helt andra håll.
I'm never gonna dance again, guilty feet aint got no rythm.
Nu sitter jag med min kopp te och bara väntar på att tiden ska gå.
Igår var jag med pappa på bio, Indiana Jones var det, och den plus popcorn plus dricka var gratis. Haken var att man fick lyssna på Acta kapitalförvaltning prata om sig själva. En del var väl helt intressant, men känner mig lite väl ung än. Filmen var helt okej, precis som alla filmer i den genren. Förstår inte varför allting alltid måste bli förstört när man lämnar placet. Men som sagt, en del saker ska man kanske bara inte förstå.
Väl hemma var det lite Sex & the City och sen samhällsläsande. Den jävla skiten fastnar verkligen inte i mitt huvud. Kommer gå käpprätt åt fanders idag på seminariet. Tänkte ju ta och läsa lite nu innan bussen. Men så fastnade jag här, som vanligt. Från att jag vaknade igår till att skolan tog slut var rent ut sagt skit. Och jag mådde likadant. Men sen gick det ändå någolunda uppåt och resten utav kvällen var positiv, jag var positiv. Däremot svider det lite att mina gratis sms är slut, inte vant mig vid det så när jag väl sätter igång och smsar rinner ju pengarna iväg. Nåja, har ju bestämt mig att fixa nya snart ändå så.
Här är den gott folk! Vodka - Maltas Eurovision som inte gick vidare till finalen ens. Men jag gillar den!
To live without you, its gonna hurt but it heals to.
Jag mår helt vanvettigt illa. Urk.
Men man får skylla sig själv som äter krabbelurer, clementiner, mörk choklad, ännu mer clementiner, lite chips, mackor, ännu en clementin och en banan. Blä. Inte så konstigt jag mår illa. Positivt på så sätt att jag kanske inte kommer slänga i mig en massa biogodis.
Jag kan bara inte riktigt släppa det. Det är väldigt många saker jag i och för sig inte kan släppa nu på senaste. Jag förstår så lite känns det som. Inte för att jag är en sådan person som måste ha koll på allting hela tiden. Men jag vill i alla fall gärna veta lite. Eller ... Nej jag vet inte vad jag ska komma till nu. Det finns saker jag inte kan släppa och om jag inte släpper dem kommer jag inte kunna gå vidare heller. Sen finns det saker jag inte kan släppa men har egentligen ingen anledning till att släppa heller. Jag som hade tänkt att sluta skriva i koder i min blogg och bara köra på raka rör. Men det kan jag inte. Inte riktigt än. Är helt enkelt för blyg för det.
För jag förstår inte hur det kan betyda så mycket för mig. Jag förstår inte. Men man måste kanske inte förstå allting heller.
Men man får skylla sig själv som äter krabbelurer, clementiner, mörk choklad, ännu mer clementiner, lite chips, mackor, ännu en clementin och en banan. Blä. Inte så konstigt jag mår illa. Positivt på så sätt att jag kanske inte kommer slänga i mig en massa biogodis.
Jag kan bara inte riktigt släppa det. Det är väldigt många saker jag i och för sig inte kan släppa nu på senaste. Jag förstår så lite känns det som. Inte för att jag är en sådan person som måste ha koll på allting hela tiden. Men jag vill i alla fall gärna veta lite. Eller ... Nej jag vet inte vad jag ska komma till nu. Det finns saker jag inte kan släppa och om jag inte släpper dem kommer jag inte kunna gå vidare heller. Sen finns det saker jag inte kan släppa men har egentligen ingen anledning till att släppa heller. Jag som hade tänkt att sluta skriva i koder i min blogg och bara köra på raka rör. Men det kan jag inte. Inte riktigt än. Är helt enkelt för blyg för det.
För jag förstår inte hur det kan betyda så mycket för mig. Jag förstår inte. Men man måste kanske inte förstå allting heller.
En låt som aldrig dör.
Är det jag som har lärt dig att måla dina orosmoln?
Har jag kramat dig för hårt? Säg något så jag kan förstå.
Tänkte dra lite om gårdagen innan jag går och lägger mig. Är ändå tvungen att hålla mig vaken tills mamma och pappa kommer hem. Inte tvungen i och för sig. Men tänkte att jag skulle det i alla fall.
Igår var det jobb. Jag var inne i stan i helskottans god tid (som alltid på lördagar) så hoppade av bussen på Andersberg för att ta en promenad in till stan. Sen unnade jag mig en baguette från underbara Hello och satte mig på Stora torg ihop med resten av vad som kändes som om det var Halmstad befolkning. Och när jag sitter där och avnjuter min übergoda baguette så känner jag hur något slår till mig på låren. Väldigt vackert måste jag säga när jag ser vad det är och tittar upp för att se vad det kommer ifrån. Den fågeln hade jävla tur att den flög iväg så snabbt, annars jävlar. Så fick ju gå runt på stan och jobba och känna mig allmänt sexig med fågelskit på byxorna.
Jag såg henne i stan idag. Hon som jag vet att du tycker är så snygg. Så jämför jag. Såklart. Hon som går där och fixar med sitt hår så att det ligger perfekt med mig som går här med fågelbajs på byxorna. Det är en kamp jag inte kan vinna.
Efter jobbet hoppa jag på bussen till LA och var hemma tre minuter innan folket skulle komma. Julia satt på trappan, väldigt trevligt faktiskt att någon väntar en. Sen kom även Frida, Adam, Tobbe, Martin, Simon och Mini. Vi kollade Eurovision, snackade och drack. Allmänt trevligt. En taxi beställdes för att ta oss ut till strand, och jag ska ge någon 32kr för taxin. Gick och kissade. Sen in och shakea some ass! Jag & Julia lyckades fanimej ta oss in i baren. Och jag var så sjuuukt stolt! Satt där till kl 2 då vi skulle hem. Hade hur trevligt som helst med allt folk omkring. Trots att jag många gånger kände mig sorgsen och sådär gråtsugen så grät jag faktiskt inte. Vilket kändes bra jämfört med sist då jag grät nonstop. Hemma vid halv tre och åt mig lite vitlöksbröd innan jag la mig för att sova.
Det är konstigt hur en person kan helt plöstligt komma och betyda så mycket för en. Det känns lite skumt, för du betyder mycket mer för mig än jag gör för det, det är jag säker på. Men ändå. Det känns liksom bara ... konstigt. Annorlunda.
Tänkte dra lite om gårdagen innan jag går och lägger mig. Är ändå tvungen att hålla mig vaken tills mamma och pappa kommer hem. Inte tvungen i och för sig. Men tänkte att jag skulle det i alla fall.
Igår var det jobb. Jag var inne i stan i helskottans god tid (som alltid på lördagar) så hoppade av bussen på Andersberg för att ta en promenad in till stan. Sen unnade jag mig en baguette från underbara Hello och satte mig på Stora torg ihop med resten av vad som kändes som om det var Halmstad befolkning. Och när jag sitter där och avnjuter min übergoda baguette så känner jag hur något slår till mig på låren. Väldigt vackert måste jag säga när jag ser vad det är och tittar upp för att se vad det kommer ifrån. Den fågeln hade jävla tur att den flög iväg så snabbt, annars jävlar. Så fick ju gå runt på stan och jobba och känna mig allmänt sexig med fågelskit på byxorna.
Jag såg henne i stan idag. Hon som jag vet att du tycker är så snygg. Så jämför jag. Såklart. Hon som går där och fixar med sitt hår så att det ligger perfekt med mig som går här med fågelbajs på byxorna. Det är en kamp jag inte kan vinna.
Efter jobbet hoppa jag på bussen till LA och var hemma tre minuter innan folket skulle komma. Julia satt på trappan, väldigt trevligt faktiskt att någon väntar en. Sen kom även Frida, Adam, Tobbe, Martin, Simon och Mini. Vi kollade Eurovision, snackade och drack. Allmänt trevligt. En taxi beställdes för att ta oss ut till strand, och jag ska ge någon 32kr för taxin. Gick och kissade. Sen in och shakea some ass! Jag & Julia lyckades fanimej ta oss in i baren. Och jag var så sjuuukt stolt! Satt där till kl 2 då vi skulle hem. Hade hur trevligt som helst med allt folk omkring. Trots att jag många gånger kände mig sorgsen och sådär gråtsugen så grät jag faktiskt inte. Vilket kändes bra jämfört med sist då jag grät nonstop. Hemma vid halv tre och åt mig lite vitlöksbröd innan jag la mig för att sova.
Det är konstigt hur en person kan helt plöstligt komma och betyda så mycket för en. Det känns lite skumt, för du betyder mycket mer för mig än jag gör för det, det är jag säker på. Men ändå. Det känns liksom bara ... konstigt. Annorlunda.
Thanks for the joy that you've given me, i want you to know that i believe in your song
Hur jag än gör så blir det ju fel eller hur?
Alltid alltid alltid. Bara fel fel fel. Jag har gett upp nu. För det finns inte i min värld att Sarah Pontén skulle göra något rätt. GAH. Jag hatar mig själv. Det kan vara att det är söndag. Det kan vara att jag skäms. Det kan vara att jag bara är störd. Fattar inte hur det alltid kan bli så sjukt fel. För det är ju skit samma hur jag än gör!
Någon som har något bra, lättlagat och smaskigt mattips?
För jag var bara inte gjord för dessa dar, och dessa dar är inte gjorda för mig
Fan fan fan fan fan fan fan fan!
You say I must eat many lemons cause I am so bitter
Trött, trött, trött.
Så himla seg är jag när jag sitter här framför datorn och galer ikapp med Kate Nash. Blev inte riktigt som tänkt ikväll nu efter matchen, men det blir det ju inte alltid heller. Så här sitter jag och har msn konversationer. Snart ska jag antingen gå och baka eller kolla tv eller äta något som redan finns bakat. Det är vad jag känner att jag orkar. Är så sjukt trött sen matchen. Vann med 5-2 och jag gjorde en tvättäkta assist! Vilket var i stort sett det bästa jag gjorde under hela matchen också. Nej känner mig inte alls på topp nuförtiden.
my fingertips are holding onto the cracks in our foundation,
and i know that i should let go
but i cant
Så himla seg är jag när jag sitter här framför datorn och galer ikapp med Kate Nash. Blev inte riktigt som tänkt ikväll nu efter matchen, men det blir det ju inte alltid heller. Så här sitter jag och har msn konversationer. Snart ska jag antingen gå och baka eller kolla tv eller äta något som redan finns bakat. Det är vad jag känner att jag orkar. Är så sjukt trött sen matchen. Vann med 5-2 och jag gjorde en tvättäkta assist! Vilket var i stort sett det bästa jag gjorde under hela matchen också. Nej känner mig inte alls på topp nuförtiden.
my fingertips are holding onto the cracks in our foundation,
and i know that i should let go
but i cant
How do you wake someone up from inside a dream?
Jag har haft tre lektioner hela denna veckan.
Måndag, matte, tisdag typ ledig. Onsdag, engelska, torsdag samhälle och idag missade jag historian, den var bara i tjugo min och jag var tjugo minuter sen. När jag kom gick jag, Elina och Pontus och kollade på teater med de som hade teater individuellt val i tvåan. JÄVLAR VA DUKTIGA DE VA! Jag var nära till tårar flera gånger säger jag bara! Sen umgicks med Frida och 324an ut till industrigatan och handlade på Willys på hemvägen inför helgen. Blir nog inte LFK-fest, hinner inte och känner inte alls pepp för det. Så istället eurovision innan strand!
Glömde berätta sist, något som jag hade väldigt kul åt. Nathalie. Hon är bra hon, för hon är lika knäpp som mig. Oftast i alla fall. Som när hon skulle berätta att hon tagit vaccin mot Hepatit C och "röda hund" som hon fick för sig att det kallades. Jag, som aldrig har hört talas om röda hund (Frida har berättat nu att den faktiskt finns), började fundera på vad hon menade. Nathalie också. Hon syftade på gul sot. HAHAHA. Inte ens en färg rätt. Låter jäkla segt när man berättar men kul var det! xD
Det finns inte mycket som jag hatar i denna världen, men våran toasits är en av dessa sakerna! Jag blir knäpp varenda gång jag ska kissa! Inte nog med att den hepp snepp kan hamna snett, nejdå. Utan själva locket fäller ner sig när du sitter där. Alltså slår en rakt i ryggen. Det är inte kul. Det gör jäkla ont! Så jag får helt enkelt lära mig att stå upp och kissa för att slippa dessa ryggskador.
Ni ser hur snett det är.
Måndag, matte, tisdag typ ledig. Onsdag, engelska, torsdag samhälle och idag missade jag historian, den var bara i tjugo min och jag var tjugo minuter sen. När jag kom gick jag, Elina och Pontus och kollade på teater med de som hade teater individuellt val i tvåan. JÄVLAR VA DUKTIGA DE VA! Jag var nära till tårar flera gånger säger jag bara! Sen umgicks med Frida och 324an ut till industrigatan och handlade på Willys på hemvägen inför helgen. Blir nog inte LFK-fest, hinner inte och känner inte alls pepp för det. Så istället eurovision innan strand!
Glömde berätta sist, något som jag hade väldigt kul åt. Nathalie. Hon är bra hon, för hon är lika knäpp som mig. Oftast i alla fall. Som när hon skulle berätta att hon tagit vaccin mot Hepatit C och "röda hund" som hon fick för sig att det kallades. Jag, som aldrig har hört talas om röda hund (Frida har berättat nu att den faktiskt finns), började fundera på vad hon menade. Nathalie också. Hon syftade på gul sot. HAHAHA. Inte ens en färg rätt. Låter jäkla segt när man berättar men kul var det! xD
Det finns inte mycket som jag hatar i denna världen, men våran toasits är en av dessa sakerna! Jag blir knäpp varenda gång jag ska kissa! Inte nog med att den hepp snepp kan hamna snett, nejdå. Utan själva locket fäller ner sig när du sitter där. Alltså slår en rakt i ryggen. Det är inte kul. Det gör jäkla ont! Så jag får helt enkelt lära mig att stå upp och kissa för att slippa dessa ryggskador.
Ni ser hur snett det är.
Oho för att satsa det sista på mirakel
- Nej nu ska jag gå och släppa några palestinier.
Min humor är absolut bäst, och idag på samhällen var den bättre än på länge måste jag säga. När vi diskuterade gasaremsan och israel och allt det dära. Transnationella företag som "inte hade något riktigt hemland" Ja, antagligen sovit för mycket men kul hade vi, jag, Nathalie och Elina i alla fall.
Tog en promenad idag när jag kommit hem också. Kände jag var tvungen att röra på mig men för lat för att springa en runda. Och då kändes allting så lätt. Så rätt. Precis som om man började närma sig ljuset i tunneln. Precis som om att nu skulle det vända och allting skulle gå åt rätt håll. Nu sitter jag är och känner mig precis lika dyster som vanligt. Blev väl besviken idag men det blir alla ibland. Bara rycka på axlarna and keep on going. För hur tufft saker än kan vara och hur jobbigt livet än känns så är det bara att fortsätta gå. Och allt jag kan göra är att hoppas att allting kommer bli lättare en dag.
Put on a smiling face
... cause it's easily one of the hardest things to do
Tänkte sjunga något för dig igen när jag blir för full för att sjunga
Idag är kommer jag bara vara två timmar i skolan, lönt!
Multimedian är fixad och var på engelskan och har ätit. Så nu hinner jag med min ett-buss hem. Gillar ett bussen för den är i stort sett alltid en utav de nya bussarna. Som sagt. Jag gillar ett bussen, då finns det ingen risk att ACn är sönder och att man är en liten svettfläck när man ska av.
Ändå om saker och ting känns ganska bra för tillfället så kan jag inte bara stänga av. För jag kan aldrig sluta tänka. Och det är allt det här fördömda tänkandet som gör mig till den jag är. Fastän jag knappt vet vem jag är. Om mina tankar gör mig till mig så borde det ju inte vara så svårt att ändra sättet att tänka. Det borde ju inte vara svårt. Men det är ändå någonting som gnager mig. Något som ligger där inne och inte vill visas men inte vill försvinna. Ta på ett leende så slipper man alla frågor. Inte för att jag är falsk, att jag alltid har ett falskt litet leende på läpparna, för oftast när jag skrattar är det hjärtligt. Oftast. Men mer och mer sällan.
För alla gör vi misstag här i livet men det är dags att gå vidare. Gå vidare och tänka att det är bättre tider som är framför. Tänk på att sommaren snart är här och tänk på alla pengar man kommer tjäna och resor man ska göra och människor man ska umgås med. Tänk positivt. Men det är svårt. Det tar emot. Det är som om jag inte låter mig själv att vara glad, inifrån och ut.
Multimedian är fixad och var på engelskan och har ätit. Så nu hinner jag med min ett-buss hem. Gillar ett bussen för den är i stort sett alltid en utav de nya bussarna. Som sagt. Jag gillar ett bussen, då finns det ingen risk att ACn är sönder och att man är en liten svettfläck när man ska av.
Ändå om saker och ting känns ganska bra för tillfället så kan jag inte bara stänga av. För jag kan aldrig sluta tänka. Och det är allt det här fördömda tänkandet som gör mig till den jag är. Fastän jag knappt vet vem jag är. Om mina tankar gör mig till mig så borde det ju inte vara så svårt att ändra sättet att tänka. Det borde ju inte vara svårt. Men det är ändå någonting som gnager mig. Något som ligger där inne och inte vill visas men inte vill försvinna. Ta på ett leende så slipper man alla frågor. Inte för att jag är falsk, att jag alltid har ett falskt litet leende på läpparna, för oftast när jag skrattar är det hjärtligt. Oftast. Men mer och mer sällan.
För alla gör vi misstag här i livet men det är dags att gå vidare. Gå vidare och tänka att det är bättre tider som är framför. Tänk på att sommaren snart är här och tänk på alla pengar man kommer tjäna och resor man ska göra och människor man ska umgås med. Tänk positivt. Men det är svårt. Det tar emot. Det är som om jag inte låter mig själv att vara glad, inifrån och ut.
I wanna get lost in your rock n roll and drift away
Ja, jag vet att jag redan har uppdaterat så gott som två gånger idag, men är t v u n g e n att avreagera mig!
Jag blir så trött på människor. Alla är bara så rädda för sitt egna skinn! Så länge allting är bra eller så länge de är glada då är resten lugnt. Bara de har kul, bara de har allting klart för sig, så är resten en biff sen! Det kanske bara är jag som är en sån omåttlig mes. Nog för att vi alla är egoistiska, det förnekar jag inte, och jag försöker inte få mig själv att verka oegoistisk, världens lilla ängel, för det är jag inte. Men jag tänker som fan på andra, så att ingen blir left behind eller outside, in the cold. Jag förstår inte hur vissa kan vara så helt och hållet uppe i sig själva! Det enda de behöver fixa är för sig själva. Är det någon som inte har riktig koll eller inte riktigt är med så försöker jag få med dem, så ingen blir off. Jag tycker i alla fall att jag försöker det. Det är vad jag vill åstadkomma, för att stå utanför och känna sig helt offside, det är fan ingen rolig känsla. Det vet väl alla? Åtminstonde alla vi som en gång varit där.
BLÄ på allting känner jag bara just nu.
Jag blir så trött på människor. Alla är bara så rädda för sitt egna skinn! Så länge allting är bra eller så länge de är glada då är resten lugnt. Bara de har kul, bara de har allting klart för sig, så är resten en biff sen! Det kanske bara är jag som är en sån omåttlig mes. Nog för att vi alla är egoistiska, det förnekar jag inte, och jag försöker inte få mig själv att verka oegoistisk, världens lilla ängel, för det är jag inte. Men jag tänker som fan på andra, så att ingen blir left behind eller outside, in the cold. Jag förstår inte hur vissa kan vara så helt och hållet uppe i sig själva! Det enda de behöver fixa är för sig själva. Är det någon som inte har riktig koll eller inte riktigt är med så försöker jag få med dem, så ingen blir off. Jag tycker i alla fall att jag försöker det. Det är vad jag vill åstadkomma, för att stå utanför och känna sig helt offside, det är fan ingen rolig känsla. Det vet väl alla? Åtminstonde alla vi som en gång varit där.
BLÄ på allting känner jag bara just nu.
Sometimes the hardest thing and the right thing are the same
Det har nog aldrig varit så farligt lockande att inte se sig för.
Att bara gå.
Ta ett steg.
Oh the people i've met are the wonders of my world
Stämbandsdysfunktionalitet. DEN DU!
Ja, har precis skrivit en superlång förklaring på bilddagboken så för en gångs skull blir det den korta verisionen här. Spelade match, nickade in i en tjejs bakhuvud, jag mådde illa och fick åka till sjukstugan. De tänkte inte så mycket på mitt huvud utan mer på att jag hade seriösa problem med att andas. Så de fick ringa en ambulans som kom och körde mig till akuten i halmstad. Det var blåljus och de körde snabbt OCH de körde emot rött! Jag har alltså åkt emot rött, lagligt!
Inne på akuten så hade inte min andning blivit något bättre så de sprutade näsbedövning och körde ner en slang genom näsan ner i strupen för att se om något var svullet. Det var helt seriöst det obehagligaste jag varit med om någonsin! Inget var svullet eller fel mer än att struplocket stod och slog så det täppte till luftvägen. Han hade inte varit med om det förr han heller så skulle iväg och ringa en överdoktor. Under tiden fick jag vänta och när han kom tillbaka fick jag lite lugnande. Det hjälpte helt otroligt. Jag blev så himla trött. Andningen var väl inte på topp och jag lät fortfarande helknas med efter någon timme blev det bättre. Visade sig jag haft stämbandsdysfunktionalitet, vilket är typ kramp i stämbanden. Plus att jag hade det där med struplocket.
Fick i alla fall tillslut åka hem men ska till doktorn imorgon och få remiss till någon annan doktor. Uh.
Dessutom vaknade jag idag och kände mig så extremt tom. Jag hade ont i armen sen de satt en nål där igår, tung i huvudet sen smällen/lugnande och ont i halsen, typ träningsvärk. Och så kände jag bara en sån enorm längtan efter dig. Att du skulle komma hit och ta hand om mig. Fast saken är den, även om vi varit tillsammans kan inte jag till 100% säga att du hade kommit. Eftersom jag ska på teorikurs lite senare hade du kanske inte tyckt det var lönt. Så har det resonerats innan. Och jag vet jag hade blivit ännu mer ledsen då än vad jag är nu.
Det är egentligen heltsjukt så annorlunda dina ord låter nu om man jämför med förra sommaren. Nu vill du till stranden med mig, förra året ville du bara till stranden om vi var flera. Då räckte det inte med bara mig. Jag bara blir så knäpp på allt.
shows that we ain't gonna stand shit, shows that we are united
shows that we ain't gonna take it, shows that we ain't gonna stand shit
shows that we are united
Ja, har precis skrivit en superlång förklaring på bilddagboken så för en gångs skull blir det den korta verisionen här. Spelade match, nickade in i en tjejs bakhuvud, jag mådde illa och fick åka till sjukstugan. De tänkte inte så mycket på mitt huvud utan mer på att jag hade seriösa problem med att andas. Så de fick ringa en ambulans som kom och körde mig till akuten i halmstad. Det var blåljus och de körde snabbt OCH de körde emot rött! Jag har alltså åkt emot rött, lagligt!
Inne på akuten så hade inte min andning blivit något bättre så de sprutade näsbedövning och körde ner en slang genom näsan ner i strupen för att se om något var svullet. Det var helt seriöst det obehagligaste jag varit med om någonsin! Inget var svullet eller fel mer än att struplocket stod och slog så det täppte till luftvägen. Han hade inte varit med om det förr han heller så skulle iväg och ringa en överdoktor. Under tiden fick jag vänta och när han kom tillbaka fick jag lite lugnande. Det hjälpte helt otroligt. Jag blev så himla trött. Andningen var väl inte på topp och jag lät fortfarande helknas med efter någon timme blev det bättre. Visade sig jag haft stämbandsdysfunktionalitet, vilket är typ kramp i stämbanden. Plus att jag hade det där med struplocket.
Fick i alla fall tillslut åka hem men ska till doktorn imorgon och få remiss till någon annan doktor. Uh.
Dessutom vaknade jag idag och kände mig så extremt tom. Jag hade ont i armen sen de satt en nål där igår, tung i huvudet sen smällen/lugnande och ont i halsen, typ träningsvärk. Och så kände jag bara en sån enorm längtan efter dig. Att du skulle komma hit och ta hand om mig. Fast saken är den, även om vi varit tillsammans kan inte jag till 100% säga att du hade kommit. Eftersom jag ska på teorikurs lite senare hade du kanske inte tyckt det var lönt. Så har det resonerats innan. Och jag vet jag hade blivit ännu mer ledsen då än vad jag är nu.
Det är egentligen heltsjukt så annorlunda dina ord låter nu om man jämför med förra sommaren. Nu vill du till stranden med mig, förra året ville du bara till stranden om vi var flera. Då räckte det inte med bara mig. Jag bara blir så knäpp på allt.
shows that we ain't gonna stand shit, shows that we are united
shows that we ain't gonna take it, shows that we ain't gonna stand shit
shows that we are united
I find it kind of funny, I find it kind of sad, the dreams of which I'm dying are the best I ever had
Ska vi prata om kvällen igår då.
Det var en trevlig kväll som började med att jag kom 2h försent till Julia. Glömde diverse småsaker så fick ju åka hem igen när jag väl kom dessutom. Hjälpte till med lappar, som jag sen tog ansvaret för under kvällen, och ballonger. Vi fixade oss och vid halv sju började folken komma. Först var Frida och Figge sen rullade det på. Den enda som inte dök upp var Sophie. Massa trevligt folk. Det bjöds på paj och sallad, jag petade väl ut en hel del ur pajerna men ändå gott! Så satt vi där och snackade och drack kvällen lång. Jag ska vara ärlig, jag var inte världens smartaste under kvällen. Gick på toaletten åtskilliga gånger och lät mig bjudas på saker jag inte borde sagt ja till. (Ja, det där lät extremt fel men på toaletten kissade jag bara och blev bjuden på snapps. Inte bjuden på snapps medans jag var på toa utan ni fattar) Kvällen var extremt trevlig och jag hade väldigt kul. Dock blev det väl lite för mycket utav Sarah-gråt känner jag. Skäms gör jag, och tycker det är pinsamt. Vill be om ursäkt till många för att det blev som det blev.
Vet inte varför jag helt plötsligt släppte så mycket som jag aldrig släppt innan. Det var aldrig tanken. När jag frågade om jag skulle ta den långa eller korta historien menade jag aldrig att ta den suuuuperlånga. Förstår mig inte på mig själv. Men egentligen är jag bara så sjukt tacksam. Och visst skäms jag som fan. För att jag grät och för allt jag berättade. Mest för att jag grät. Men ... i alla fall. Det går inte att beskriva hur tacksam jag är.
Det var en trevlig kväll som började med att jag kom 2h försent till Julia. Glömde diverse småsaker så fick ju åka hem igen när jag väl kom dessutom. Hjälpte till med lappar, som jag sen tog ansvaret för under kvällen, och ballonger. Vi fixade oss och vid halv sju började folken komma. Först var Frida och Figge sen rullade det på. Den enda som inte dök upp var Sophie. Massa trevligt folk. Det bjöds på paj och sallad, jag petade väl ut en hel del ur pajerna men ändå gott! Så satt vi där och snackade och drack kvällen lång. Jag ska vara ärlig, jag var inte världens smartaste under kvällen. Gick på toaletten åtskilliga gånger och lät mig bjudas på saker jag inte borde sagt ja till. (Ja, det där lät extremt fel men på toaletten kissade jag bara och blev bjuden på snapps. Inte bjuden på snapps medans jag var på toa utan ni fattar) Kvällen var extremt trevlig och jag hade väldigt kul. Dock blev det väl lite för mycket utav Sarah-gråt känner jag. Skäms gör jag, och tycker det är pinsamt. Vill be om ursäkt till många för att det blev som det blev.
Vet inte varför jag helt plötsligt släppte så mycket som jag aldrig släppt innan. Det var aldrig tanken. När jag frågade om jag skulle ta den långa eller korta historien menade jag aldrig att ta den suuuuperlånga. Förstår mig inte på mig själv. Men egentligen är jag bara så sjukt tacksam. Och visst skäms jag som fan. För att jag grät och för allt jag berättade. Mest för att jag grät. Men ... i alla fall. Det går inte att beskriva hur tacksam jag är.
all around me are familiar faces, worn out places worn out faces
bright and early for the daily races going nowhere
their tears are filling up their glasses no expression
hide my head i want to drown my sorrows, no tomorrow
and i find it kind of funny i find it kind of sad
the dreams in which i'm dying are the best i've ever had
i find it hard to tell you, i find it hard to take
when people run in circles its a very mad world
children waiting for the day they feel good happy birthday
and they feel the way that every child should sit and listen
went to school and i was very nervous noone knew me
hello teacher tell me whats my lesson
look right through me, look right through me
bright and early for the daily races going nowhere
their tears are filling up their glasses no expression
hide my head i want to drown my sorrows, no tomorrow
and i find it kind of funny i find it kind of sad
the dreams in which i'm dying are the best i've ever had
i find it hard to tell you, i find it hard to take
when people run in circles its a very mad world
children waiting for the day they feel good happy birthday
and they feel the way that every child should sit and listen
went to school and i was very nervous noone knew me
hello teacher tell me whats my lesson
look right through me, look right through me
Så säg det och få det gjort det finns bara ett enda sätt att brinna upp.
Så otroligt utsliten.
Alla får ju en bild av människor man träffar. Man får en uppfattning hur personen är och huruvida man tycker om den personen eller inte. Det är så det fungerar. Många som jag träffar säger att de får de intrycket att jag är en glad tjej. För jag är ju oftast glad och skrattar eller skämtar. Och inget fel med det, vill ju gärna att folk ska få det intrycket av mig också. Men när man inte kan leva upp till förväntningarna. När man inte längre bara kan vara glad, utan det är för mycket annat. För mycket tankar och skit på allt och ingenting. Det går inte att hålla uppe den där munnen, orkar inte dra i mungiporna. För jag känner mig bara så jävla hemsk.
Kvällen igår var trevlig med mycket att bjuda på, ska nog ta och berätta lite mer om den en annan gång eller senare idag.
Alla får ju en bild av människor man träffar. Man får en uppfattning hur personen är och huruvida man tycker om den personen eller inte. Det är så det fungerar. Många som jag träffar säger att de får de intrycket att jag är en glad tjej. För jag är ju oftast glad och skrattar eller skämtar. Och inget fel med det, vill ju gärna att folk ska få det intrycket av mig också. Men när man inte kan leva upp till förväntningarna. När man inte längre bara kan vara glad, utan det är för mycket annat. För mycket tankar och skit på allt och ingenting. Det går inte att hålla uppe den där munnen, orkar inte dra i mungiporna. För jag känner mig bara så jävla hemsk.
Kvällen igår var trevlig med mycket att bjuda på, ska nog ta och berätta lite mer om den en annan gång eller senare idag.
Fastän listerna är borta, och vi nästan aldrig gick ut.
Datorn har varit paj! Internetet har varit dött! Allt!
Och nu har jag superbråttom och ska egentligen vara hos Julia nu. Ville bara skriva ett inlägg lite snabbt! Var som sagt på väla, köpte inte mycket men glad för det jag köpte. Extremt trevligt hade jag och Frida. Tyckte lite synd om Lukas och Håkan, de såg ganska sletna ut när de satt i soffan och vänta på oss. Haha. I alla fall. Nu ska jag iväg. Ha en trevlig kväll!
Och nu har jag superbråttom och ska egentligen vara hos Julia nu. Ville bara skriva ett inlägg lite snabbt! Var som sagt på väla, köpte inte mycket men glad för det jag köpte. Extremt trevligt hade jag och Frida. Tyckte lite synd om Lukas och Håkan, de såg ganska sletna ut när de satt i soffan och vänta på oss. Haha. I alla fall. Nu ska jag iväg. Ha en trevlig kväll!
Kan du fortfarande läsa mig, jag brukade skrika och gråta och spy.
Stolt är jag minsann!
Men varför kan jag inte säga här, för det är en hemlis tills imorgon! Inte för alla, men om någon utav dem som det är en hemlis för skulle läsa så blir det ju ingen hemlis längre. Ni förstår.
Idag har jag varit jättetrött pga att jag var hemma sent igårkväll. Efter skolan och sista nationella (äntligen) så gick jag, Frida H och Elina mot stan. Elina tog cykeln hem och jag och Frida H vandra runt innan vi slog oss ner på Espresso House för massa snack och fika. Himla mysigt och trevligt! Sen åkte hon hem och jag vandrade mot jobbet. Helsegt och fick prata med en som var rysligt förbannad på Vattenfall, med all rätt enligt mig men vad ska jag säga liksom?
Sen satt jag på Stora torg och skrek i mobilen med Frida J (mycket Frida nu;)). Kom på mig själv att jag var väldigt mycket mer högljudd än vad som var meningen. Nåja, nu vet Halmstads innerstad en massa onödig fakta om mitt och Fridas liv. Sen på bussen hem läste jag lite historia. Men ögonen föll ihop, utan att jag somnade. Väl hemma så somnade jag ganska omgående. Men såklart, kunde jag inte sova länge eller gott, för det går ju bara inte nu förtiden. Galen galen galen.
Ikväll ska jag iväg och kolla på a-laget som möter .. Ja, det har jag glömt. Men de har match i alla fall. Jag och Julia ska kolla och vi hoppas på att få se Lina in action! Imorgon blir det väla med Frida H och folk hon känner och på kvällen ska vi vira Julia och Lina med trevligt sällskap och god mat. Det ska nog gå ändå. Men jag tänker på Dig hela tiden.
fallera, varför faller vi aldrig? bara lite i taget
jag älskar dig säger du tveksamt, varför är det ett frågetecken i din röst?
Men varför kan jag inte säga här, för det är en hemlis tills imorgon! Inte för alla, men om någon utav dem som det är en hemlis för skulle läsa så blir det ju ingen hemlis längre. Ni förstår.
Idag har jag varit jättetrött pga att jag var hemma sent igårkväll. Efter skolan och sista nationella (äntligen) så gick jag, Frida H och Elina mot stan. Elina tog cykeln hem och jag och Frida H vandra runt innan vi slog oss ner på Espresso House för massa snack och fika. Himla mysigt och trevligt! Sen åkte hon hem och jag vandrade mot jobbet. Helsegt och fick prata med en som var rysligt förbannad på Vattenfall, med all rätt enligt mig men vad ska jag säga liksom?
Sen satt jag på Stora torg och skrek i mobilen med Frida J (mycket Frida nu;)). Kom på mig själv att jag var väldigt mycket mer högljudd än vad som var meningen. Nåja, nu vet Halmstads innerstad en massa onödig fakta om mitt och Fridas liv. Sen på bussen hem läste jag lite historia. Men ögonen föll ihop, utan att jag somnade. Väl hemma så somnade jag ganska omgående. Men såklart, kunde jag inte sova länge eller gott, för det går ju bara inte nu förtiden. Galen galen galen.
Ikväll ska jag iväg och kolla på a-laget som möter .. Ja, det har jag glömt. Men de har match i alla fall. Jag och Julia ska kolla och vi hoppas på att få se Lina in action! Imorgon blir det väla med Frida H och folk hon känner och på kvällen ska vi vira Julia och Lina med trevligt sällskap och god mat. Det ska nog gå ändå. Men jag tänker på Dig hela tiden.
fallera, varför faller vi aldrig? bara lite i taget
jag älskar dig säger du tveksamt, varför är det ett frågetecken i din röst?
Det är läskigt hur ett horoskop kan ha så rätt, när det gäller skalan i alla fall.
Lejonet 23/7-23/8
Kärlek & sex: 1
Kul & nöjen: 4
Tur & pengar: 3
Suddenly the birds stopped to sing. The sun was no longer shining and I couldn't hear the ocean anymore. Everything went cold.
Jag har helt sjuka och orealistiska dagdrömmar.
Idag när jag cyklade hem ifrån träningen hade jag först och främst två saker i huvudet. Jag cyklade och tänkte för mig själv att jag inte skulle göra samma tabbe som igår när jag cyklade hem. Då körde jag nämligen ner i en minigrop i asfalten så sadeln kom upp sådär ni vet på ett väldigt obekvämt ställe. Och när det gör ont säger jag "Aoo" och precis i "oo" i "Aoo" cyklar jag igenom ett sånt där flygfämoln ni vet. Knott, mygg och allt vad de kan vara. Var en mindre trevlig upplevelse så fick ju spotta ett antal gånger efteråt.
Min andra tanke var att jag skulle cykla in i en lyktstolpe. Igen. Ja, jag Sarah Pontén har nog cyklat in i allting som faktiskt går skulle jag tro. Och sist jag cykla in i en lyktstolpe gjorde det galet ont. Nu blev jag helt plötsligt orolig jag skulle göra samma sak, trots det var evigheter sen, och att jag då skulle få axeln/armen ur led. Jaha, och varför skulle jag få axeln eller armen eller någonting ur led bara för jag cyklar in i en lyktstolpe? Nej du, det fick jag inte sist så förstår inte varför jag fasar för det nu heller.
Jag och Hanna hade diverse diskussioner om vad man kunde ha med för billig mat på Hultan idag på träningen. Själv känner jag ju att tre paket nudlar om dan, i fem dagar det blir ca 30 kr. Låter som en bra deal. Hon snacka om makrill och fiskbullar och allt på konserv. Jag vet inte, tror inte ens jag smakat något av allt det där kulinariska-fiskrätterna hon snacka om.
Imorgon är det engelska nationella prov som står på agendan! Dessutom fika med Frida och sen ska jag jobba, de ringde idag och behövde folk. Jag behöver ju pengar, men sa jag kom en halvtimme senare. Så att jag i alla fall får 2,5 h med Frida. Trött är jag också, men vill inte riktigt gå och lägga mig för kan verkligen inte sova nuförtiden. Blir knäpp.
Idag när jag cyklade hem ifrån träningen hade jag först och främst två saker i huvudet. Jag cyklade och tänkte för mig själv att jag inte skulle göra samma tabbe som igår när jag cyklade hem. Då körde jag nämligen ner i en minigrop i asfalten så sadeln kom upp sådär ni vet på ett väldigt obekvämt ställe. Och när det gör ont säger jag "Aoo" och precis i "oo" i "Aoo" cyklar jag igenom ett sånt där flygfämoln ni vet. Knott, mygg och allt vad de kan vara. Var en mindre trevlig upplevelse så fick ju spotta ett antal gånger efteråt.
Min andra tanke var att jag skulle cykla in i en lyktstolpe. Igen. Ja, jag Sarah Pontén har nog cyklat in i allting som faktiskt går skulle jag tro. Och sist jag cykla in i en lyktstolpe gjorde det galet ont. Nu blev jag helt plötsligt orolig jag skulle göra samma sak, trots det var evigheter sen, och att jag då skulle få axeln/armen ur led. Jaha, och varför skulle jag få axeln eller armen eller någonting ur led bara för jag cyklar in i en lyktstolpe? Nej du, det fick jag inte sist så förstår inte varför jag fasar för det nu heller.
Jag och Hanna hade diverse diskussioner om vad man kunde ha med för billig mat på Hultan idag på träningen. Själv känner jag ju att tre paket nudlar om dan, i fem dagar det blir ca 30 kr. Låter som en bra deal. Hon snacka om makrill och fiskbullar och allt på konserv. Jag vet inte, tror inte ens jag smakat något av allt det där kulinariska-fiskrätterna hon snacka om.
Imorgon är det engelska nationella prov som står på agendan! Dessutom fika med Frida och sen ska jag jobba, de ringde idag och behövde folk. Jag behöver ju pengar, men sa jag kom en halvtimme senare. Så att jag i alla fall får 2,5 h med Frida. Trött är jag också, men vill inte riktigt gå och lägga mig för kan verkligen inte sova nuförtiden. Blir knäpp.
This love has dried up and stayed behind, and if I'll stay I'll be alive, then choke on words, I'd always hide
Det är otroligt hur svårt det blir ibland.
Det bara gick inte riktigt att hålla fasaden uppe. Inte just då. Jag vet inte vad det är med onsdagar och när man sitter i matsalen, sist detta hände var det på samma ställe. En vecka i Oktober. Fasaden föll men Elina fanns där och tacka gud för det säger jag. Idag hände det igen, fasaden bara föll. Jag försökte verkligen hålla igen men när jag var tvungen att svara så blev det jobbigt, när jag skulle prata. Då fungerade inte fasaden längre, allting bara föll. Denna gången var Frida där. Tacka gud för det (om han nu finns vill säga). Efter vårat lilla prat kändes allting lättare, som att tyngden försvann, för denna gången i alla fall. Och tack Frida, det du sa var precis vad jag behövde höra<3
Det bara gick inte riktigt att hålla fasaden uppe. Inte just då. Jag vet inte vad det är med onsdagar och när man sitter i matsalen, sist detta hände var det på samma ställe. En vecka i Oktober. Fasaden föll men Elina fanns där och tacka gud för det säger jag. Idag hände det igen, fasaden bara föll. Jag försökte verkligen hålla igen men när jag var tvungen att svara så blev det jobbigt, när jag skulle prata. Då fungerade inte fasaden längre, allting bara föll. Denna gången var Frida där. Tacka gud för det (om han nu finns vill säga). Efter vårat lilla prat kändes allting lättare, som att tyngden försvann, för denna gången i alla fall. Och tack Frida, det du sa var precis vad jag behövde höra<3
i'm tired of trying, your teasing aint enough
fed up of biding your time, when i dont get nothing back
and for and for and for, when i dont get nothing back
boy i'm tired
fed up of biding your time, when i dont get nothing back
and for and for and for, when i dont get nothing back
boy i'm tired
A question without and answer seems like no question at all
Det borde inte vara så svårt, allting ser med ens så lätt ut för dig. Jag måste fråga. Jag bara måste. Jag kan inte hålla mig längre. Jag måste bara få ett svar på det som äter upp mig inifrån, det är i alla fall vad det känns som. Jag känner mig så tom och förvirrad för att inte nämna konstig, ojämn och ledsen. Jag bara måste ha ett svar, och jag ska också våga fråga. Det vet jag att jag kommer när jag väl bestämt mig. För jag måste veta.
Nu ska jag på teorikurs med Julia! Ska bli kul att träffa henne i alla fall<3
Nu ska jag på teorikurs med Julia! Ska bli kul att träffa henne i alla fall<3
I could make you happy make your dreams come true, there's nothing that I wouldn't do
Jag förstår inte.
Jag kan inte sova. Det går bara inte. Ligger och vrider och håller på men det går bara inte. Är det vad jag tror det är? Dessutom är det ännu fler saker jag blir knäpp på. Trots brist på sömn kan jag vakna hur glad och pigg som helst, men när jag sen kommer till skolan så försvinner allt det glada som en vind. När jag är i skolan vill jag bara gömma mig på en toalett och gråta. Låter sjukt, och ja, jag är väl aningen sjuk också, men så känns det emellanåt. Känner hur jag inte orkar mer, att ingenting fungerar och det enda jag kan tänka på är dig. Om din förändring är för att visa att du kan, eller för att visa du gått vidare. Jag vet inte. Jag förstår ingenting. Och det enda jag vill är att kunna prata med dig. Jag vill verkligen. Men vad ska jag säga? Vågar inte fråga om hur allting är för det låter ju bara löjligt. Det blir aldrig rätt när jag tänker att jag ska starta en konversation. Kanske du inte vill det heller, och jag vill ju som alltid inte göra saker du inte vill. Vad ska jag bli av egentligen?
Jag får ett sånt otroligt sug på chokladbollar hela tiden. Man får lov att unna sig när det är tungt i hjärtat säger man. Men det är något som tar emot. Jag har valt det här själv, hela situationen, det hade inte behövt vara såhär. Men samtidigt vet jag hur det hade varit om jag inte gjort det, och det hade jag inte heller klarat av. Fan, jag har sagt till mig själv inte tänka på det för jag börjar bara gråta. Men just nu känns allting så jävla skit hur fint vädret än är.
Jag kan inte sova. Det går bara inte. Ligger och vrider och håller på men det går bara inte. Är det vad jag tror det är? Dessutom är det ännu fler saker jag blir knäpp på. Trots brist på sömn kan jag vakna hur glad och pigg som helst, men när jag sen kommer till skolan så försvinner allt det glada som en vind. När jag är i skolan vill jag bara gömma mig på en toalett och gråta. Låter sjukt, och ja, jag är väl aningen sjuk också, men så känns det emellanåt. Känner hur jag inte orkar mer, att ingenting fungerar och det enda jag kan tänka på är dig. Om din förändring är för att visa att du kan, eller för att visa du gått vidare. Jag vet inte. Jag förstår ingenting. Och det enda jag vill är att kunna prata med dig. Jag vill verkligen. Men vad ska jag säga? Vågar inte fråga om hur allting är för det låter ju bara löjligt. Det blir aldrig rätt när jag tänker att jag ska starta en konversation. Kanske du inte vill det heller, och jag vill ju som alltid inte göra saker du inte vill. Vad ska jag bli av egentligen?
Jag får ett sånt otroligt sug på chokladbollar hela tiden. Man får lov att unna sig när det är tungt i hjärtat säger man. Men det är något som tar emot. Jag har valt det här själv, hela situationen, det hade inte behövt vara såhär. Men samtidigt vet jag hur det hade varit om jag inte gjort det, och det hade jag inte heller klarat av. Fan, jag har sagt till mig själv inte tänka på det för jag börjar bara gråta. Men just nu känns allting så jävla skit hur fint vädret än är.
in my eyes you were smiling in the spotlight dancing with the night
the night i fell off your mind
the night i fell off your mind
För du var solskenet, Johnny jag var ensam
Jag blir galen på mig själv.
Är det helt enkelt som jag sätter stopp för mig själv? Sätter pinnar i hjulen. Är det för jag är rädd? Jag mår inte bra nu, för jag saknar dig något otroligt mycket. Men jag mår inte bra när vi är tillsammans, för jag blir så bevsiken. Eller så får jag så himla dåligt samvete. Även om du skulle vilja försöka igen och lova att inte göra om det, hur ska jag kunna tro det? Så många gånger har förändring utlovats men ingenting har hänt. Och ja, nu på senaste gör du ju saker hela tiden, jag vet inte om det är ett försök till bevis på förändring? Är det för att gå vidare och visa att du inte bryr dig om mig alls längre? Eller är det bara för att det är lättare att hålla tankarna borta? Jag blir så himla fundersam, helt utan anledning. För jag borde inte fundera på sådant nu.
Jag skulle fokusera på mig själv, det var så det var. Men det är svårt att finna fokus på sig själv när man har en annan människa i tankarna 24/7. Och så blir jag så förbannad för mig själv för jag sitter bara och minns allting som var bra. Jag har inte de minsta i tankarna om alla de gånger jag blev så ledsen eller gjorde dig så ledsen eller arg. Det försvinner helt, allting av det känns skitsamma. För när vi hade det bra, då var det bra. Men så hör jag en röst lång bak inuti mitt huvud "Så behandlar man inte någon man säger att man älskar"
Jag har pluggat idrott och försöker skriva klart min shortstory i engelskan nu. Saken är den att jag orkar inte riktigt ta tag i saker och ting nu. Jag orkar inte ta mig i kragen och få saker genomförda och gjorda, än mindre bra genomfört. Det här tar kålen på mig snart, jag orkar ingenting snart. Jag måste stänga av och inte tänka. SLUTA förhindra mig själv från att ha roligt. För det är precis det jag gör. Fortfarande tänker jag så mycket på dig så kan inte ens låta mig själv ha kul. Hur ska jag någonsin kunna hitta mig själv när jag håller på såhär?
Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din
Jag förstår inte riktigt. Det är som om jag identifierar mig i dig.
Och jag antar att det är det som är felet. Jag kollar vem jag är utefter dig istället för mig själv. Jag känner emellanåt att fan, jag är ingen nu längre, för jag är inte din. "Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din" Det låter konstigt hur man kan personifiera och identifiera sig själv utifrån en helt annan människa. Det är konstigt också. Det är ju mitt egna fel som har sett det så, och det är antagligen därför jag har börjat tappa mig själv längs med tiden också. Jag känner verkligen hur jag börjar få svar på alla frågor jag haft så många frågetecken efter. Jag undrar om det är likadant för dig.
Ibland så sitter jag och tänker, jaha, nu har han blockat mig på msn och blablabla. Men sen i stunder då det inte känns alltförjävligt, så tänker jag efter igen och känner att jaha, han har blockat mig. Men då får han göra det. För då är det hans sätt att gå vidare på. Det ska respekteras och det gör det med.
Det är lite småknäppt för det hjälper faktiskt att gråta, bara gråta ut all sorg i hela världen. Funderar på om jag bara ska ge mig själv all den tiden, om jag ska göra det eller hålla inne. I långa loppet fungerar väl aldrig någonting om man bara håller inne på det. Men samtidigt känner jag mig så liten och patetisk när jag gråter. Jag avskyr att gråta, vare sig jag är själv, med vänner, familj, klasskamrater. Avskyr det.
Men upp med humöret för idag fyller Lina 18! GRATTIS SNYGGING! Avundsjuk till tusen är jag också. Dessutom fyllde ju Elina i torsdags. GRATTIS HETING! Helt galet avundsjuk där med. Sen var det match idag, och det har inte gjort min dag bättre på något vis. Gick käpprätt åt helvete och nu pratar vi inte mer om det. Jag känner mig allmänt trött och gråtsugen nu faktiskt så ska nog gå och lägga mig.
Nothing is ever easy I think we both know that it is true
shout me out completely, that would not be such a sin
look up every entry, make sure that there's no way for me to get in
wont try to pry the open, never mind knock upon your doors
truth is that there is no reason for me to even see your face anymore
but i need your ears and i need them now
i've got something to say
i'm not here today to win you back, just to remind you that
sure as the rain starts to fall
yes i will always remember you dear
and though we dont talk anymore
i was crazy for you, yes i was crazy for you
that's for sure
nothing is ever easy i think we both know that it is true
i was convinced you loved me, and i was pretty sure that i loved you too
when was our final moment whats your favourite might have beens
when was my fatal error that changed the way you thought of me ever since
cause i made you smile and i made you laugh,
i made nice gestures and surprised you enough
but i made you come, but i made you cry
i wish this was true but i'm not gonna lie
so sure as the rain starts to fall,
yes i will always remember you close
and though we dont touch anymore
i was crazy for you, yeah i'm still crazy for you
that's for sure
still crazy for you
look up every entry, make sure that there's no way for me to get in
wont try to pry the open, never mind knock upon your doors
truth is that there is no reason for me to even see your face anymore
but i need your ears and i need them now
i've got something to say
i'm not here today to win you back, just to remind you that
sure as the rain starts to fall
yes i will always remember you dear
and though we dont talk anymore
i was crazy for you, yes i was crazy for you
that's for sure
nothing is ever easy i think we both know that it is true
i was convinced you loved me, and i was pretty sure that i loved you too
when was our final moment whats your favourite might have beens
when was my fatal error that changed the way you thought of me ever since
cause i made you smile and i made you laugh,
i made nice gestures and surprised you enough
but i made you come, but i made you cry
i wish this was true but i'm not gonna lie
so sure as the rain starts to fall,
yes i will always remember you close
and though we dont touch anymore
i was crazy for you, yeah i'm still crazy for you
that's for sure
still crazy for you
Jag fattar allt och ingenting där stod ju du som alltid skulle vara min
Men lilla gubben hur är det fatt? Du fattar väl att du måste slå upp och slå tillbaks, annars kommer de aldrig låta dig va.
bedragen.
Intellektet bedras alltid av hjärtat
Marsglassgråt
Jag önskar bara att det var lättare att stänga av.
Vill att det ska vara enkelt. Jag vill ha mig ett enkelt liv, det är därför jag alltid har valt den lätta vägen ut ur allting också. Idag tog jag på mig mina nya skor för att jag skulle känna mig snygg. Istället kom jag att känna mig oproportionelig, småknubbig, dum och ful. Tänk så fel saker och ting kan gå. Men jag hade i alla fall snygga skor.
Proven idag vågar jag dessutom inte säga någonting om, blev sur som ättika på båda. Varför kan det inte någongång bara gå bra här i livet? Nej, känns en sak kass då ska ju alla saker kännas kassa! Och fotbollen nu ikväll, pff, vad är det för fel Sarah? Jag kan inte sätta fokus på någonting för tankarna bara flyger iväg till ställen dit jag inte vill ha dem. Tankarna stannar bland minnen jag inte vill komma ihåg. Inte just nu. Inte idag. Jag vill senare, men inte idag. För just nu brister jag i gråt bara jag tittar på marsglass-förpackningarna.
Det är allt bra underligt hur vi människor fungerar. När jag hade dig och vi inte hördes av där på ett tag så var det liksom ändå lungt. Jag visste alltid att du liksom fanns där. Men nu har det väl bara gått två dagar i och för sig, men jag vet att du inte finns där längre. Och klart som fan är det ju också, det var ju jag som gjorde det här beslutet. Kan inte heller säga att jag ångrar mig, för det har gått alltför lite tid. Det är jobbigt nu. Jag klarar inte riktigt av att titta på dig. Tror inte jag är ensam om att känna såhär heller, men på något sätt är jag rädd för det. Och då blir jag bara irriterad på mig själv, varför är jag rädd för att du redan har gått vidare? Det är precis vad jag sa till dig att göra! Förstår inte varför jag är så hiskeligt idiotiskt korkad dum hela tiden. För jag vet allting så mycket väl. Det är bara tungt just nu. Tomheten, saknaden.
Vill att det ska vara enkelt. Jag vill ha mig ett enkelt liv, det är därför jag alltid har valt den lätta vägen ut ur allting också. Idag tog jag på mig mina nya skor för att jag skulle känna mig snygg. Istället kom jag att känna mig oproportionelig, småknubbig, dum och ful. Tänk så fel saker och ting kan gå. Men jag hade i alla fall snygga skor.
Proven idag vågar jag dessutom inte säga någonting om, blev sur som ättika på båda. Varför kan det inte någongång bara gå bra här i livet? Nej, känns en sak kass då ska ju alla saker kännas kassa! Och fotbollen nu ikväll, pff, vad är det för fel Sarah? Jag kan inte sätta fokus på någonting för tankarna bara flyger iväg till ställen dit jag inte vill ha dem. Tankarna stannar bland minnen jag inte vill komma ihåg. Inte just nu. Inte idag. Jag vill senare, men inte idag. För just nu brister jag i gråt bara jag tittar på marsglass-förpackningarna.
Det är allt bra underligt hur vi människor fungerar. När jag hade dig och vi inte hördes av där på ett tag så var det liksom ändå lungt. Jag visste alltid att du liksom fanns där. Men nu har det väl bara gått två dagar i och för sig, men jag vet att du inte finns där längre. Och klart som fan är det ju också, det var ju jag som gjorde det här beslutet. Kan inte heller säga att jag ångrar mig, för det har gått alltför lite tid. Det är jobbigt nu. Jag klarar inte riktigt av att titta på dig. Tror inte jag är ensam om att känna såhär heller, men på något sätt är jag rädd för det. Och då blir jag bara irriterad på mig själv, varför är jag rädd för att du redan har gått vidare? Det är precis vad jag sa till dig att göra! Förstår inte varför jag är så hiskeligt idiotiskt korkad dum hela tiden. För jag vet allting så mycket väl. Det är bara tungt just nu. Tomheten, saknaden.
Sanningen.
Jag hade tänkt att skriva ett litet inlägg om hur allting ligger till just nu.
Först och främst är jag skitseg i benen sen vårruset. Och det var väldigt trevligt. Sen fick ju kvällen ett litet annorlunda slut så att säga. Jag orkar inte prata i gåtor så jag kommer bara säga allting rakt ut. När jag kom hem så bestämde jag och Pontus oss för att prata. Igår när jag somnade tillslut så hade jag ingen pojkvän längre, så kan vi säga. Tycker det låter dumt med ordet slut, även om det är så det är. Jag kan inte till 100% säga att, ja, detta är vad jag ville och ja jag har gjort rätt! Jag vet inte det än. Men jag vet att jag inte orkade mera. Jag orkade inte gå runt och hoppas på saker som inte skulle ändras, och jag orkade inte längre försöka vara sådär underbar. Jag orkade inte längre vara den som alltid åkte. Jag orkade inte längre med att mitt dåliga samvete, som jag mår så himla dåligt utav, blev utnyttjat, för de minsta sakerna. Jag orkade inte det längre. Nu är det inte Pontus och jag längre och jag säger det här så jag slipper prata om det med en massa folk. Jag håller bara på att gråta när jag tänker på det. Fan, nu börjar jag snart nu också. Ingenting är Pontus fel, nu låter det kanske som det. Vi var två i förhållandet så det är bådas helt enkelt, om man nu ska säga att något är någons fel.
Kan ju avslöja ännu en hemlighet, idag hade jag inte solglasögon p.g.a att det var sol, utan på grund av att jag gråtit så mycket under gårkvällen/natten så att ögonen var uppsvullna. Men jag kunde inte säga sanningen. Det gick inte för sig, vill inte gråta i skolan.
På multimedian frågade Fredrik mig så småningom vad det var med Pontus. Jag var bara ärlig och sa att ja, det var slut, så det skulle nog bli lite annorlunda under lektionerna. Han bad om ursäkt för att han var personlig och sa att jag verkade ta det mycket bättre. Vad ska jag säga. Jag tar det inte bra. Jag försöker inte tänka på det bara. Jag vet att när jag tänker på det blir jag ledsen och på vippen till gråt, om inte över vippen också. Jag tror inte jag inser det riktigt än, för jag skjuter det ifrån mig hela tiden, ignorerar faktan. Men det är så jag gör nu på senare tider.
Nu är det dags att hitta mig själv igen, den som jag var ifrån början. Och vi vet aldrig vad som kommer för oss i framtiden, kanske är det bäst såhär, kanske blir det vi igen, kanske vi aldrig mer pratar eller kanske vi blir vänner. Det enda jag vet är att nu har vi båda tid att fundera och mogna. Växa ifrån eller växa ihop. En sak är säker, och det är något som jag vet ändå längst ner i botten av hjärtat, hjärnan och kroppen. Jag kommer aldrig att glömma dig Pontus.
Först och främst är jag skitseg i benen sen vårruset. Och det var väldigt trevligt. Sen fick ju kvällen ett litet annorlunda slut så att säga. Jag orkar inte prata i gåtor så jag kommer bara säga allting rakt ut. När jag kom hem så bestämde jag och Pontus oss för att prata. Igår när jag somnade tillslut så hade jag ingen pojkvän längre, så kan vi säga. Tycker det låter dumt med ordet slut, även om det är så det är. Jag kan inte till 100% säga att, ja, detta är vad jag ville och ja jag har gjort rätt! Jag vet inte det än. Men jag vet att jag inte orkade mera. Jag orkade inte gå runt och hoppas på saker som inte skulle ändras, och jag orkade inte längre försöka vara sådär underbar. Jag orkade inte längre vara den som alltid åkte. Jag orkade inte längre med att mitt dåliga samvete, som jag mår så himla dåligt utav, blev utnyttjat, för de minsta sakerna. Jag orkade inte det längre. Nu är det inte Pontus och jag längre och jag säger det här så jag slipper prata om det med en massa folk. Jag håller bara på att gråta när jag tänker på det. Fan, nu börjar jag snart nu också. Ingenting är Pontus fel, nu låter det kanske som det. Vi var två i förhållandet så det är bådas helt enkelt, om man nu ska säga att något är någons fel.
Kan ju avslöja ännu en hemlighet, idag hade jag inte solglasögon p.g.a att det var sol, utan på grund av att jag gråtit så mycket under gårkvällen/natten så att ögonen var uppsvullna. Men jag kunde inte säga sanningen. Det gick inte för sig, vill inte gråta i skolan.
På multimedian frågade Fredrik mig så småningom vad det var med Pontus. Jag var bara ärlig och sa att ja, det var slut, så det skulle nog bli lite annorlunda under lektionerna. Han bad om ursäkt för att han var personlig och sa att jag verkade ta det mycket bättre. Vad ska jag säga. Jag tar det inte bra. Jag försöker inte tänka på det bara. Jag vet att när jag tänker på det blir jag ledsen och på vippen till gråt, om inte över vippen också. Jag tror inte jag inser det riktigt än, för jag skjuter det ifrån mig hela tiden, ignorerar faktan. Men det är så jag gör nu på senare tider.
Nu är det dags att hitta mig själv igen, den som jag var ifrån början. Och vi vet aldrig vad som kommer för oss i framtiden, kanske är det bäst såhär, kanske blir det vi igen, kanske vi aldrig mer pratar eller kanske vi blir vänner. Det enda jag vet är att nu har vi båda tid att fundera och mogna. Växa ifrån eller växa ihop. En sak är säker, och det är något som jag vet ändå längst ner i botten av hjärtat, hjärnan och kroppen. Jag kommer aldrig att glömma dig Pontus.
Tidagen.
Ena stunden är jag så himla säker, sen blir jag precis lika osäker på nytt.
När jag är trött och blir osäker då känns bara allt så jävla feel! Jag borde inte vara sånhär, jag ÄR inte denna människan, eller hur? Men under vägen så blev jag sån ändå. Under tiden har jag blivit precis sånhär. Jag förväxlar klumpen i halsen med att jag mår illa och hoppas jag ska spy. Vad är det här, vill bara klumpen ska försvinna. När jag är säker så finns den inte, då är jag glad och hur snygg och självsäker som helst. Men så kommer den där klumpen, den som på senare tider har blivit en del av mig. Den blev en del av mig för månader sen då när det var som värst. Jag är rädd klumpen kommer bli värre, därför vill jag så gärna göra rätt. Men jag är trött på att vara osäker och på att inte veta. Jag är trött på att vara trött.
Idag har jag legat i solen, skrålat ihop med Adele samtidigt som jag läst om samhället ekonomi och försökt komma på mattebevis. Har räknat ut att sen jag fick gratis sms så ligger mitt snitt på 50 sms per dag.
När jag är trött och blir osäker då känns bara allt så jävla feel! Jag borde inte vara sånhär, jag ÄR inte denna människan, eller hur? Men under vägen så blev jag sån ändå. Under tiden har jag blivit precis sånhär. Jag förväxlar klumpen i halsen med att jag mår illa och hoppas jag ska spy. Vad är det här, vill bara klumpen ska försvinna. När jag är säker så finns den inte, då är jag glad och hur snygg och självsäker som helst. Men så kommer den där klumpen, den som på senare tider har blivit en del av mig. Den blev en del av mig för månader sen då när det var som värst. Jag är rädd klumpen kommer bli värre, därför vill jag så gärna göra rätt. Men jag är trött på att vara osäker och på att inte veta. Jag är trött på att vara trött.
Idag har jag legat i solen, skrålat ihop med Adele samtidigt som jag läst om samhället ekonomi och försökt komma på mattebevis. Har räknat ut att sen jag fick gratis sms så ligger mitt snitt på 50 sms per dag.
each and every time i turn around to leave
i feel my heast begin to burst and bleed
so desperately i try to link it with my head
but instead i fall back to my knees
as you tear your way right through me
i forgive you once again
and without me knowing,
you have burnt my heart to stone
i feel my heast begin to burst and bleed
so desperately i try to link it with my head
but instead i fall back to my knees
as you tear your way right through me
i forgive you once again
and without me knowing,
you have burnt my heart to stone
Måndagsstart
Nu är det måndag och jag har haft ett prov jag inte visste jag skulle ha!
Igår var det jobb och soool och plugg för hela slanten! Idag är jag superpigg för har bara sovit tre timmar i natt. Vaknade tjugo över två och kunde bara inte somna om. Och tjugo över sex ringde klockan. Hell yeah, världens längsta natt ever. Låg och skrattade åt mig själv för jagkom på mig själv att tänka så jäkla sjuka saker, äkta Sarah-spirit.
Idag kommer jag till skolan och man står och pratar som vanligt. Sen 8 minuter över 8, 2 minuter innan vi börjar avslöjar Sofia att vi ska ha prov på MDK. TACK FÖR DEN IA OCH MIA! Låt oss säga att det gick ok.
- Jag hittade på ord som inte fanns
- Ritade en bild som inte ser ut som en bild
- Skrev saker som hade 0 att göra med det jag skulle skriva
GO SARAH!
Nu ska jag nog om en timme på tillbaka mitt matteprov, det där då jag hittade på vad en komplementhändelse kan vara. Kommer nog aldrig glömma i 9an när jag fick beröm för jag var duktig att hitta på egna svar. Faocorta, jag har fått höra den ofta. Och handikapplingar. Vissa saker glöms aldrig. Som Joels Andorra. Där de frågade om ett grannland till Sverige och bilden visade en norsk flagga.
Igår var det jobb och soool och plugg för hela slanten! Idag är jag superpigg för har bara sovit tre timmar i natt. Vaknade tjugo över två och kunde bara inte somna om. Och tjugo över sex ringde klockan. Hell yeah, världens längsta natt ever. Låg och skrattade åt mig själv för jagkom på mig själv att tänka så jäkla sjuka saker, äkta Sarah-spirit.
Idag kommer jag till skolan och man står och pratar som vanligt. Sen 8 minuter över 8, 2 minuter innan vi börjar avslöjar Sofia att vi ska ha prov på MDK. TACK FÖR DEN IA OCH MIA! Låt oss säga att det gick ok.
- Jag hittade på ord som inte fanns
- Ritade en bild som inte ser ut som en bild
- Skrev saker som hade 0 att göra med det jag skulle skriva
GO SARAH!
Nu ska jag nog om en timme på tillbaka mitt matteprov, det där då jag hittade på vad en komplementhändelse kan vara. Kommer nog aldrig glömma i 9an när jag fick beröm för jag var duktig att hitta på egna svar. Faocorta, jag har fått höra den ofta. Och handikapplingar. Vissa saker glöms aldrig. Som Joels Andorra. Där de frågade om ett grannland till Sverige och bilden visade en norsk flagga.
Utvecklad!
Idag var det match!
Först hade a-laget match mot VR 08 och de vann med 3-0, superhärligt ju! Och sen hade b-laget mot VR 08 2 ;) Haha, det var så himla roligt att spela idag, framförallt i första halvlek. Och att självaste Kajsa kom fram och sa att jag hade utvecklat mig, ja det har ju bara gjort min dag! Så himla härligt att få höra. Sen var det i bilen direkt till Kristiansstad och Åhus och mat, glass, familjesällskap. Jag har FORTFARANDE ont i min fot. Jag fattar fan inte vad det är för fel på den jävla ... skit saken. Urgh, sur blir jag.
Idag fick jag dessutom tag på McDonalds så nu kan jag lägga det bakom mig i alla fall. Var ju inte så farligt när det väl kom till saken. Tog ett antal sekunder. Nåja. Laumann ringde dessutom idag också, vilket var trevligt även om vi inte snacka i mer än ca 3 minuter.
Igår hade jag en supertrevlig tid hos Lina ihop med henne, Simon, Martin och Tobbe. När de körde en massa internskämt ska jag väl erkänna att jag haft roligare men ändå! Alltid lika trevligt att träffa dem och alltid en massa skratt. Något annat går helt enkelt inte! Innan under dagen var jag och fika med Nathalie. Vi var på Cecilias och sen strosa vi till Shell och tillbaka. Igår var en dag då jag var sådär sjukt duktig. Promenad, gräsklipperi, promenad och cykel! Oh yeah.
Jag blir så fundersam. Det var ändå en del pikar. Fan, jag vet inte. Jag är med ens så osäker. Vet ingenting, vet varken ut eller in. Orkar inte förstå. Men måste ändå veta. Jag måste ha ett svar. Jag vet vem som kan ge det, men vågar jag verkligen fråga?
Dessutom gott folk, har Sarah fått värsta brännan i panna och på näsa och kinder. Oh yeah, it's summertime!
Flera saker på en och samma gång.
Jag har klippt gräsmattan, så jävla bra är jag!
Det krävs en tjej alltså. Jag kunde hålla koll på gräsklipparn, gräset, sladden och min bikinitopp samtidigt. Killar kan ju bara göra en sak, eller hur det nu var;) Snart ska jag upp på stan och träffa nathalie för glass och snack. Ska bli trevligt som alltid. Ikväll har jag dock ingen aning om vad som händer. Antingen hemma helt själv eller med Lina. Vi får se helt enkelt.
Jävla skit McDonalds. Hur svårt ska det vara att få tag på en människa? Jag ringde i måndags, nej då jobbade hon inte. Tisdags, nej då var hon sjuk. Fredag, nej först var hon inte på plats och sen sa de att hon skulle inte jobba alls idag. VA FAN ÄR DET HÄR?! Nu bajsar jag snart snett på allt säger jag bara.
so much to love, so much to learn
but i wont be there to teach you
i'm sorry i didn't mean to hurt my little boy
so goodnight, i hope that things work out all right
Det krävs en tjej alltså. Jag kunde hålla koll på gräsklipparn, gräset, sladden och min bikinitopp samtidigt. Killar kan ju bara göra en sak, eller hur det nu var;) Snart ska jag upp på stan och träffa nathalie för glass och snack. Ska bli trevligt som alltid. Ikväll har jag dock ingen aning om vad som händer. Antingen hemma helt själv eller med Lina. Vi får se helt enkelt.
Jävla skit McDonalds. Hur svårt ska det vara att få tag på en människa? Jag ringde i måndags, nej då jobbade hon inte. Tisdags, nej då var hon sjuk. Fredag, nej först var hon inte på plats och sen sa de att hon skulle inte jobba alls idag. VA FAN ÄR DET HÄR?! Nu bajsar jag snart snett på allt säger jag bara.
so much to love, so much to learn
but i wont be there to teach you
i'm sorry i didn't mean to hurt my little boy
so goodnight, i hope that things work out all right
Fredag
Jag har ont i min fot också.
Det är helt sjukt. Igår lite senare så märkte jag att jag hade ont på flera tusen ställen! Under foten, mellan hälen och hålfoten, gör det superont. Förstår inte riktigt, men måste ha trampat på något konstigt när jag var ute och vandrade barfota, dumt kanske. Men whatthefuck. Fick ju en socka sen så;) haha. Är öm i tinningen också sen jag slog i huvudet i en stol. Det var ren och skär klantighet när jag skulle visa mina vikingskills. Faktiskt. Sen hade jag träningsvärk. Hur fan kan jag ha träningsvärk? Nej, den förstår jag inte. Stod ju inte direkt och sysslade med styrketräning, aja, det får väl vara bra ändå. Jag lever och jag mår bra.
Igår kom Lina och Julia frammot kvällningen och vi hade liten knytis. Lisa mådde inte bra och Carro fick inte skjuts. Frida är ju i sthlm så henne frågade vi inte ens;) Men det var oerhört mys ändå. Julia köpte glass, jag hade köpt kakor och lina bakat bullar så vi snackade, smaskade och sjöng kvällen lång. Dock var alla tre ganska trötta så det blev ju ingen sen kväll men väldigt trevlig!
Idag var jag jätteorolig över hur jag skulle må när jag vaknade. Jag trodde jag skulle få återfall, om vi säger så. Men nej, jag vaknade, kom på att jag var inte sugen på frukost riktigt än så tog mig en kofta och skor och gick på promenad. Det var en utav de skönaste promenaderna jag tagit på länge! Inte en sån långis jag brukar ta utan en lagom runda, så när jag väl kom hem igen var jag hungrig. Nu gör jag allting för att slippa jobba matte, men får väl ta mig i kragen så småningom.
Det är en konstig känsla jag har, men den är ändå ... ja. jag vet inte vad jag ska kalla den men ... bra.
Det är helt sjukt. Igår lite senare så märkte jag att jag hade ont på flera tusen ställen! Under foten, mellan hälen och hålfoten, gör det superont. Förstår inte riktigt, men måste ha trampat på något konstigt när jag var ute och vandrade barfota, dumt kanske. Men whatthefuck. Fick ju en socka sen så;) haha. Är öm i tinningen också sen jag slog i huvudet i en stol. Det var ren och skär klantighet när jag skulle visa mina vikingskills. Faktiskt. Sen hade jag träningsvärk. Hur fan kan jag ha träningsvärk? Nej, den förstår jag inte. Stod ju inte direkt och sysslade med styrketräning, aja, det får väl vara bra ändå. Jag lever och jag mår bra.
Igår kom Lina och Julia frammot kvällningen och vi hade liten knytis. Lisa mådde inte bra och Carro fick inte skjuts. Frida är ju i sthlm så henne frågade vi inte ens;) Men det var oerhört mys ändå. Julia köpte glass, jag hade köpt kakor och lina bakat bullar så vi snackade, smaskade och sjöng kvällen lång. Dock var alla tre ganska trötta så det blev ju ingen sen kväll men väldigt trevlig!
Idag var jag jätteorolig över hur jag skulle må när jag vaknade. Jag trodde jag skulle få återfall, om vi säger så. Men nej, jag vaknade, kom på att jag var inte sugen på frukost riktigt än så tog mig en kofta och skor och gick på promenad. Det var en utav de skönaste promenaderna jag tagit på länge! Inte en sån långis jag brukar ta utan en lagom runda, så när jag väl kom hem igen var jag hungrig. Nu gör jag allting för att slippa jobba matte, men får väl ta mig i kragen så småningom.
Det är en konstig känsla jag har, men den är ändå ... ja. jag vet inte vad jag ska kalla den men ... bra.
Valborg
Jag har ont i mitt huvud.
Och, nej, till er alla som tror det är för att man är bakis efter valborg, ni har fel fel fel! Igår tog jag, Lina och Julia oss ut till hemmeslöv (eller hummeslöv som jag kallade det under kvällen, erkänn det låter glassigare?) och där väntade självaste grillmästaren Adam. Vi var i Tobbes stuga ihop med ungefär 10st andra under kvällens gång. Orkar inte rabbla alla, för helt ärligt glömde jag fråga någon vad de hette, men i alla fall. Grabbarna grus m.fl kan vi ju helt enkelt säga. Carro och Amanda A kom också, himlans trevligt att ses måste jag säga!
Kvällen gick på med skratt, sång, musik och dans. Kan inte påstå man gjorde något speciellt mer än att ha allmänt trevligt. Och trots att jag var skitirriterad på hemvägen, trots att jag fick stressa satan för att hinna, så blev kvällen väldigt bra. Julia kom på sen vid fem att hon också ville med och då blev jag bara gladare.
För att dessutom förklara varför jag har ont. Nämligen, inuti stugan så fanns det en soffa som stod framför ett fönsterräcke. Ett mycket djävulskt fönsterräcke måste jag säga. Första gången jag satte mig i soffan och lutade mig bakåt slog jag i huvudet, men det var inte så farligt hårt, mest klantigt. Under kvällen så satt jag i soffan och skrattade eller något och skulle slänga mig bakåt i soffan. PANG BOOM AJ säger jag bara. Fy fan va det smällde. Slutade med att jag gick runt med en ispåse på huvudet. Sen lyckades jag slå huvudet i en stol också. Men det var bara för jag skulle vara viking. Vilket inte resluterade i något bra.
Idag värker som sagt mitt huvud och jag sitter här och är lite allmänt trött och seg. Har varit uppe sen kl 9 och vi har haft träning i spöregn, så det är väl med måtta man är trött. Sen är jag lite smått irriterad med, för jag tycker verkligen inte jag har gjort något fel. Men har för ont och är för trött för att bry mig.
Nu ska jag gå och kolla DreamGirls, hoppas alla haft en trevlig valborg!
Och, nej, till er alla som tror det är för att man är bakis efter valborg, ni har fel fel fel! Igår tog jag, Lina och Julia oss ut till hemmeslöv (eller hummeslöv som jag kallade det under kvällen, erkänn det låter glassigare?) och där väntade självaste grillmästaren Adam. Vi var i Tobbes stuga ihop med ungefär 10st andra under kvällens gång. Orkar inte rabbla alla, för helt ärligt glömde jag fråga någon vad de hette, men i alla fall. Grabbarna grus m.fl kan vi ju helt enkelt säga. Carro och Amanda A kom också, himlans trevligt att ses måste jag säga!
Kvällen gick på med skratt, sång, musik och dans. Kan inte påstå man gjorde något speciellt mer än att ha allmänt trevligt. Och trots att jag var skitirriterad på hemvägen, trots att jag fick stressa satan för att hinna, så blev kvällen väldigt bra. Julia kom på sen vid fem att hon också ville med och då blev jag bara gladare.
För att dessutom förklara varför jag har ont. Nämligen, inuti stugan så fanns det en soffa som stod framför ett fönsterräcke. Ett mycket djävulskt fönsterräcke måste jag säga. Första gången jag satte mig i soffan och lutade mig bakåt slog jag i huvudet, men det var inte så farligt hårt, mest klantigt. Under kvällen så satt jag i soffan och skrattade eller något och skulle slänga mig bakåt i soffan. PANG BOOM AJ säger jag bara. Fy fan va det smällde. Slutade med att jag gick runt med en ispåse på huvudet. Sen lyckades jag slå huvudet i en stol också. Men det var bara för jag skulle vara viking. Vilket inte resluterade i något bra.
Idag värker som sagt mitt huvud och jag sitter här och är lite allmänt trött och seg. Har varit uppe sen kl 9 och vi har haft träning i spöregn, så det är väl med måtta man är trött. Sen är jag lite smått irriterad med, för jag tycker verkligen inte jag har gjort något fel. Men har för ont och är för trött för att bry mig.
Nu ska jag gå och kolla DreamGirls, hoppas alla haft en trevlig valborg!