allting är överskattat

jag kommer aldrig att förstå


i have given, i have given and got none. still i'm driving by something i can't explain
it's not a cross, it is a choice, i can not help but hear his voice.
i only wish that i could listen without shame

i have been a witness to the perfect crime, i wipe that grin off of my face to hide the blame
it isn't worth the tears you've cried, to have a perfect alibi
now i'm beaten at the hands of my own game

it isn't easy to be kind
with all these demons in my mind
i only hope one day i'll be free

i do my best not to complain
my face is dirty from the strain
i only hope one day i'll come clean

come take my hand, we can walk to the light
and without fear, we can't see through the darkest night




så har jag shoppat ännu mera, nu får jag ge mig. men det var så fint. och fick min födelsedagspresent från pontus igår med, tack älskling du är bäst<3 träffade frida ikväll med. det var så himlans trevligt


jag verkligen avskyr att jag känner såhär, men vad ska jag göra. vad ska jag göra?
för det finns inget kvar att göra mer än att leva med det, bli ett med det, vänja sig.
men jag kommer aldrig att bli van vid känslan, jag kommer aldrig bli lika stark,
inte så länge jag låter andra ha kontrollen, låter andra styra mina känslor, inte förrän
jag lär mig att säga nej så kommer jag bli stark igen, då kommer jag kunna vänja mig
men det är en lång väg kvar, en lång väg kvar, och det krävs nolltolerans mot lögner för att jag ska klara den

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback