inhopp

tack för de varma orden, för de värmer verkligen. men jag blir nästan bara ledsen. det är som det är och det finns ju inte något att göra åt det. jag kan inte hjälpa att jag lyssnar på en del ord jag verkligen itne vill höra. jag säger att jag totalignorerar och itne lyssnar, och visst ignorerar jag men man hör ju fortfarande. bara för jag ignorerar blir jag inte döv. tyvärr.

jag vet inte vad jag ska göra för hur jag än gör kommer det ju inte att funka på något sätt ändå. det blir aldrig bra förutom när någon får dåligt samvete liksom. då är det sarah för hela slanten, och visst var jag ändå helt okej, inte alls så kass som alla hela tiden ska tro. jag är bara så trött på att vara dålig. jag är så trött på att all tid läggs ner på alla som är bra och jag är så trött att det alltid är samma. det är alltid samma. alltid alltid. och det kvittar ju vad jag gör. om jag tränar, gör något bra, springer snabbt eller bryter.  det hjälper inte. för alla andra gör alltid något lite bättre, stråt vassare. jag blir så trött. för man blir ju besviken, man försöker verkligen och ändå så bara funkar det inte. det funkar inte.


och tio minuter är inte lätt att spela och komma in i en match och göra något bra. man klarar inte det på tio minuter. sorry men jag gör inte det

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback