Ge mig en kyss innan du går, en kyss att bygga en dröm på.

Jag är en dagdrömmare.

Hela tiden. Konstat. Sitter jag och funderar på hur saker och ting kunde varit istället. Vad jag kunde gjort, hur jag kunde varit. Hur folk hade gjort och sagt. Jag sitter och drömmer på stunder då jag bara känt mig glad och varm inuti. Jag tänker på hur man skulle kunna hamna i dem igen. Utan att det skulle vara för tydligt att det var det man ville. Jag vet inte varför det skulle vara så hemskt om folk visste vad jag ville. Varför det skulle vara en sådan katastrof. Det värsta som kan hända är att någon inte vill samma bara, och det är ju sånt som händer hela tiden. Att folk vill olika. Så så hemskt är det ju trots allt inte. Men ändå vill jag inte, eller jag vågar inte, visa eller göra. Jag är helt enkelt sjukt feg. Dags att rycka upp dig Sarah!

Igår blev det grill på stranden i båstad. Det var oerhört mys och hamburgarna blev ju riktigt lyckade! Utan den som jag tappade i sanden då. Solnedgången var vacker, jag brukar aldrig se den faktiskt nu när jag tänker efter. Kommer inte ihåg sist jag såg en solnedgång. Får ta mig i kragen och försöka se en soluppgång också. Ska bara komma på var solen brukar gå upp.


Jag tänker tillbaka på lördagen hela tiden. Varför?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback