Sarah

Nu kan man fråga sig varför jag faktiskt inte tog med mig kameran till datorn som jag faktiskt hade tänkt att jag skulle göra. Hm.

Efter mitt bittra inlägg igår kände jag jag fick ta fram ett lite mer peppat inlägg när jag helt enkelt känner mig mer peppad. Idag var jag på stan med min underbart fina vän Julia. Härliga Julia. Hon får en alltid att må bättre, om precis allting. Till och med min nyårsångest. Och min mobilångest. Nu är nog ett beslut så gott som fattat. Kvällen skulle ha spenderats med en annan fin vän som också får mig att må bättre, men ett utdraget shoppingbesök gjorde att mötet får skjutas upp till morgondagen. Efter min shoppingtur till väla med annat fint folk. Snart har jag hunnit med allt som skas hinna med. Det är så skönt. Ångesten släpper. Jag tror nog jag får tacka Julia för allt detta.

Nu blev jag trött igen, som alltid! Men jag har massa bra jag kan trösta mig med. Förutom självaste mamma och pappa har jag ju faktiskt mammas sex and the city-box, Big bang theory (rätt stavning är tvivelaktigt) och massa filmer på min terabite förtillfället liggandes vid pappas dator! Och detta är inte allt! Vi har en helt oöppnad Aladdin ask OCH en orörd marsipanlängd som min pappa har gått och gömt någonstans. Namnam.

Förresten gjorde vi ju pepparkakshus! Skrev jag det? Halv tre på lillejulafton blev det klart! Eller halv tre på julaftonsmorgon, beroende på hur man ser på saken. Jag hoppas ni kan se likheten.