Sarah

Vilken dröm. Jag grät, och jag grät mycket, bara för att du var som vanligt. För att du inte hade blivit nedslagen. Att jag skulle behöva såra dig ännu en gång. Another heartache. Det var rent ut sagt förjävligt.


Idag ska jag till Halmstad med Frida och köpa någon som fyller år mycket snart en liten present. Firningen sker på fredag och jag hoppas mitt partyhumör hinner införa sig. Egentligen är det inte så konstigt att jag är trött på fest. Jag har festat minst en gång i veckan hela sommar och höst. Är det så konstigt man är lite opepp nu? Men det ska inte hindra oss på fredag inte!

Och jag hittade en textdel jag skrev i bloggen för länge sen, som på något sätt passar bra just nu. Eller kanske inte just nu men... I alla fall så kunde jag inte komma på hur låten till gick. Och nu hittar jag den inte. Texten finns men inte låten. Fast ärligt talat känner jag på mig att den inte kommer vara så bra.

when you're living alone forever, your life can seem like a dream
and when you dont trust anybody, its hard to let their love in
why was i trying to fight it?