Sarah

Oh my god. Idag var en stor dag. Det var nämligen riktigt roligt på jobbet! Otippat va? Jag får tacka Ida och lukten av julmust för mycket. Men sen klart är det ju så det aldrig varar länge. Snart blir jag den enda svensken på McDonalds, hu va jobbigt det känns! Så idag har jag förutom varit knäpp i huvudet och trýckt i mig en halv jävla brödlimpa, sökt mig lite jobb.

Förutom att jag jobbat 6dagar denna vecka (då jag egentligen bara skulle jobbat 4) har även Frida, som jag nämnde, varit här och vänt hem till Sverige igen. Det var till att fundera om hon skulle våga. Personligen tycker inte jag sånt är att fundera över, utan bara göra det. Men å andra sidan blev jag helt knäpp i huvudet av en dröm. Den verkade ju sann. Så jakten på en inneboende till januari fortsätter.. Ingen som känner sig manad? Det gäller ju bara att ta sig i kragen och våga, eller hur? Idag när jag gick hem från trikken kom äntligen den dära tanken där jag kände att shit, va stolt jag är över mig själv. I made it. So far. Där i Birkelunden (som var full av julgranar i alla former och vissa med paraply istället för stjärna) kände jag att nu var det dags att ta mig själv i kragen. Sluta att ha depp-dagar utan någon ordentlig anledning. Tröstät inte mer bara för jag är lite trött och sorgsen och frusen. Imorgon startar jag dagen med en powerwalk!

Helgen förresten var ju egentligen utgång i fredags. Kom till förfesten kl 22. Drack en cider, kände lite spysmak i munnen. Folk gick och la sig ( aka däcka ), skulle handla mat ( aka gick hem till flickvännen ) och diskuterade skillnader mellan McDonalds Linköping och McDonalds Gaustad. Då festen förblev en lugn snackkväll beslöt jag, Frida, Kalle och Viktor att vi lika gärna kunde ta trikken och fortsätta hemma. Den hade vi missat men taxi från andra sidan stan var minsann inte så dyrt! Slutade med buzz, rockband och hitlermustach på en däckad Viktor med Toto i hörlurarna. För att inte glömma det härliga fyllesamtalet jag fick halv fyra från min underbara pojkvän! Och nej, det var faktiskt inte det minsta ironi när jag skrev det;) Lördagen jobbade jag och Frida åkte hem. Sen stack jag till Kvarnebyn och hade galet trevlig kväll. Skull gått hem, men somnade där. Dagen idag gick åt till fars dags... stuffs. Och jobb såklart. Och jag ser redan framemot nästa helg då det blir konsert!

Ambitions are already starting to fade.