så fel man har
jackan fanns inte. och jag är verkligen inte nöjd över mitt inköp. cykeln fungerar bra. korgen fin och så.
skola, var med pontus och sen i stan. shopp och leta leta leta. eurostop och rädsla och besvikelse. sen biltema och bytandes innan slutligen hemma. käkade ihop med farmor, farfar, mamma och pappa. sen cykla jag till frida. det var så himla skönt. jag kände jag hade så mycket att säga så det bara sprutade ord ur mig. helt galet. hade ju inte pratat med någon överhuvudtaget om hur de hade de på strand och sånt. så frida fick helt enkelt ta hela smällen. att jag tjatade lite ber jag om ursäkt för. vi mös till "Mitt Feta Grekiska Bröllop" och år kladdkaka och godis. smaskens. sen hade jag en mindre underbar upplevelse på deras toalett, nej jag menar inte att jag blev magsjuk eller att något kom upp eller ner utan en annan sak. men efter lite chillmusik och tjejsnack kändes det bra tills jag skulle cykla hem. får nog ut och jogga imorn tror jag! tack för en helt SUPER kväll frida<3
jag trodde verkligen att jag kände dig. men oj så fel man kan ha. jag fattar inte hur jag kan låta någon känna mig så bra men sen inte få lära känna personen tillbaka. jag hatar att bli besviken. jag hatar att ha fel, jag kan erkänna det, men jag hatar att ha fel. om sådana här saker.
imorn kommer nog älsklingen hit iaf. du är bäst<3
rädslor
ibland känns det som att jag tänker mer med magen än hjärnan eller hjärtat och det skrämmer mig.
man vilseleds så lätt, känner så onödiga känslor som bara leder till skit fastän det inte behövs.
imorgon ska vi bygga vindskydd, göra eld och en massa frilufts-skit. riktigt tråkig friluftsdag alltså. och med min tur kommer väl regnet stå i backen, vinden piska och insekterna yra. okej, jag bara hatar insekter, allting med mer än två ben och som är allt från ett knappnålshuvudstort till en boaorm eller något tycker jag är äckligt. och läskiga, Otroligt läskiga. kom inte och säg att en spindel är mer rädd för mig än jag för honom, no way in hell att någon kan vara så rädd (människa eller kryp) som jag är för spindlar. och tala inför grupp, gillar inte det heller. och pulsklockor, Uh.
helgen!
dagen efter mådde man ju som man mådde men i guessed i deserved it.
till pontus och mös mös mös:) alltid lika underbart. älskar dig<3
fight
for once it's for me, myself and I
brum brum
sista matchen avklarad idag. och okej, det var väl inte riktigt rätt med resultaten. vi var ändå de som spelade bäst, kände väl jag. och sen var vi en mindre också. fast det var ju då vi höll som tätast också. men men, vi förlorade, är iaf kvar i serien. om a-laget håller sig kvar i trean vill säga. annars åker vi ju också.
igår var det skola och sen tid med älsklingen. galet med kalorier jag proppar i mig när vi är tillsammans. nåja. idag var jag på kurs! inför att få börja övningsköra med mamma och pappa, de ska ju bli mina handledare i trafiken. en synundersökning och lite pappers skickande hit och dit så fixar det sig. då får bilarna på vägarna akta sig minsann! brum brum
vi som faktiskt sa att vi inte skulle vara falska mer, är det kanske vi som är falskast?
jag bryr mig verkligen, helt galet mycket bryr jag mig. och försöker så desperat att visa det.
men vad gör det? för du ser det inte, eller om du ser det, så skiter du bara i det.
eller kanske det är så enkelt att du inte bryr dig längre
and the lions saved the christians and the christians burned the witches, and even i am out of explenations, maybe that doesn't matter anymore, cause maybe you can read my thoughts? and going to school, going to work, doing the dishes knife and fork. all of that, all and all. hand in hand, spring and fall. i believe i could get through it. i could even get into it, but only you could make me do it.
i began to read your profile, you're independent, mobile. well i just as little about perfection, but we are running in the same direction, so maybe that doesn't matter any how? and belly aces, hair falls off, skin gets covered with liver spots. blood in the mouth, a roughing cough, head gets filled with feverish thoughts.i believe i could get through it. i could even get into it, but only you could make me do it.
if there is disease in you i want to have that disease to, cause i want everything that is inside you
if there is disease in you i want to have that disease to, cause if you die than i should die beside you
if there is disease in you
fall asleep and i will wake beside you
tack
jag var så nervös. men när jag väl kom dit gick det så enkelt. ja, det var mycket tystnad först, tystnad säger kanske mer än ord? men det var jobbigt. jag läste den fel. jag förväntar mig alltid det värsta, det är sån jag är. alltid, alltid. allting gick ju bra. tystnaden försvann, det blev vi igen. allting blev som vanligt.
jag verkligen älskar dig pontus, du är underbar
jag förstår bara inte en sak. hur svårt är det att faktiskt vara glad för någon man tycker om?
...
jag vill inte ta tillbaka alla mina saker, jag vill inte ge tillbaka dina.
jag vill inte sluta känna känslor jag inte känt förr, jag vill uppleva det igen, och igen, och igen.
jag vill känna dina armar omfamna mig, din kram, din lukt, dina läppar, ditt hår.
jag vill se ditt leende mera, jag vill se dig skratta mer.
jag vill se dig le och skratta p.g.a mig, för jag har gjort dig glad
jag vill göra dig lycklig, göra så att du känner att livet inte kan bli bättre.
jag vill lyssna mer på din musik, att du ska säga jag inte gillar den
jag vill vara din
så läser man horoskopet
"ditt kärleksliv är spektakulärt! ditt hjärta håller på att rinna över! kärleken är underbar i denna tid!"
.....
bara tanken på ordet "sista" får mig till tårar
studiedag
och helgen? fredag är det ju match och egentligen förstör det väl hela satans fredags kvällen men vi får se. sen lördag, blir det danmark måntro? hade ju varit trevligt. nåja, helsingborg blir det i alla fall. det är nästan tummat och klart.
hepp snepp. multimedia utan något riktigt att göra.
johnny var evas hjärtas låga, han var solen när i dagas, han var parken när i våras.
och vi satt på gräset som växte i kapp med himlen, bengen drog förbi sen, bengen trålar än
johnny du och jag borde starta upp ett band, låta det explodera i skyn
det är svårt att inte gråta när jag tänker på oss två nu
för du var solskenet, jag var ensam
johnny med amfetaminet, satte mig i baksätet, du tog mig på en tur, radion var vår
kan du digga det är locomotion, för mycket revolution, johnny jag gillar dig, du har ett svartmoln över dig
och vi är på malmö city måndag morgon, femton bilar och femton rastlösa truckchaufförer
freakin' doktorer, tjugofem konstaplar i gathörnen
och du var solskenet, johnny jag var ensam
när jag höll på att drunkna. tänkte jag på dig. du sa att du ville dö. du grät bakom dörren
och jag låg under sängen. jag hörde dig. eva jag behöver dig, mer än vad jag vill ha dig
och jag vill ha dig för gamla tiders skull. du betydde inte allt. men det blåste aldrig kallt
du var solskenet, jag var ensam
du var alldeles runt hörnet, i kvarteret
du var alldeles runt hörnet i kvarteret över allt
piss lips
och igår var helt okej. så skulle vi på fest, sen inte. så skulle vi till ahlmstad, sen inte. så skulle vi se på fotbollen och det gjorde vi halva. sen skulle vi på fest och alla var ju tvugna att locka, platta och fixa och dona. lina och lisa var ju bara hopplösa alltså:P sen kände jag inte en jävel dit vi skulle men man snackade ju med folk ändå. det var helt okej, herregud julia, att den tjejen kommer ihåg något är jag fasiken glad över. :) sen var jag inte alls så full vill jag bara säga. visst jag sa dumma saker men jag gjorde inget dumt och jag hade full jävla kontroll på mig själv. Jag var inte fullast men jag har heller aldrig sagt att jag var nykter. för det var jag inte. avr hemma halv 3 kanske. bullar och vatten och sov.
frida väckte mig kl 11, fy vilken gäll ringsignal jag har. dne kvinnan hade ju avrit uppe tidigt och skulle dammsuga. haha, duktig tjej alltså. sen idag ska jag på match. jag har inte gjort ett skit mer än skrivit på min teater recension och pratat lite med folk på msn. och nu är jag bara... FAN!
håkan är bra, tralalala
det finns ingen som honom
ingen skriver som honom, ingen utstrålar energi som honom, ingen är som honom på scenen, ingen sjunger som honom, ingen dansar som honom. ingen är som Håkan Hellström <3
förra inlägget var då alltså made by pontus k. satt och skrev hur bra håkan var när han kom och ändrade allt och publicerade. nåja. just då orkade jag inte bry mig så mycket. hade knappt hunnit skriva mer än att håkan är bäst. simple as that.
så nu sitter jag också hos älsklingen. han spelar metal gear så jag kände att jag kunde stjäla lite tid med datorn, msn och internet. han halkar på fågelbajs, jag bråkar med mamma.
blää
håkan
målade med nummer
we'll be the same tomorrow, cause we all have been painted by numbers. we dance and i shall fallow, you said it was love, i said i'd like you to me mine.
i couldn't act like you, but i can love like you do. between us there is something, i can't explain it to you.
we sing a song for sorrow, cause we've all been painted by numbers. we dance and i shall fallow, you said it was love, i got what i need to get by.
i said i'd like you to me mine
magen babblar
det var en väldigt trevlig kväll. vi hyrde film och käka massa massa gottigottans. fy va ont i magen jag fick sen. jag kan verkligen inte min egna gräns. galen blir jag. nåja. en film som var äkta C och en som var riktigt bra. fast såklart pratade vi ju lätt mycket mer när vi tittade på den som faktiskt var bra. typsikt oss, tack julia, tack lina och tack frida för en trevlig kväll <3
hello darkness my old friend, i've come to talk with you again
med ens känner jag mig så galet osäker. jag vet inte vad det är. bara osäker. det är en känsla jag har i min mage som jag inte haft där innan. och det är inte det där dåliga svarta som gjort mig så blind och dum. det är inte en sjukdom. och den är inte svart. jag vet faktiskt inte vad det är. kanske är det godis som gör sig påminnt om att det var lite gammalt eller något, men det är en känsla. magen gör mig så osäker, gör jag rätt eller gör jag fel? blir allting bara perfekt om jag ändrar på det? eller är det bara en bekräftelse att jag faktiskt håller på att ändras? kanske börjar jag faktiskt inse saker jag inte insåg innan. när man är arg och skriker slutar man gärna lyssna på den andra, för man tycker ändå bara allting är löjligt och dumt. jag skrek inte sist. jag tänker inte skrika mer. jag försöker att alltid lyssna, och jag kommer ihåg. nåja, jag vet inte varför jag babblar om det här. vi har pratat och jag tror att du förstår att jag faktiskt har lyssnat och förstått dig denna gången. jag vet inte varför jag fortsätter babbla om det här, det är bara något med magen. fan va konstigt allting känns. det är nog bara godiset som känns kanske lite som en bakfylla.
det är ju inte första gången mig mage flippar med känslor. vi har pratat om allt och du vet att jag älskar dig. jag vet att du älskar mig med och jag har insett skillnaden nu. ja, seg som jag är har det tagit tid. men i alla fall. det är nog min mage som bekräftar att jag har börjat ändras. vi hoppas på att det är så och jag tror verkligen det med.
hello darkness my old firend, i've come to talk with you again, because a vision softly creeping, left its seed while i was sleeping. and the vision that was planted in my brain still remains, within the sound of silence.
in restless dreams i walked alone, narrow streets of cobblestone. 'neath the halo of a street lamp, i turned my collar to the cold and damp. when my eyes were stabbed by the flash of a neon light that split the night and touched, the sound of silence.
and in the naked light i saw ten thousand people, maybe more. people talking without speaking, people hearing without listening. people writing songs, that voices never shared, and no one dared disturb the sound of silence.
"fools" said i "youd do not know, silence like a cancer grows. hear my words that i might teach you, take my arms that i might lead you" but my words, like silent raindrops fell, and echoed in the wells of silence.
and the pople bowed and prayed to the neon god they made. and the sign flasged out its warning in the words that it was forming. and the sign said "tho words of the prophets are written on the subway walls and tenement halls, and whispered in the sound of silence"
förvåning
precis såhär förvånad blev jag idag!